Melodifestivalen 2019-02-16 Deltävling 3

Lördagsfest igen 🙂 Dags för den tredje deltävlingen där det var Leksands tur att stå som värd. Programledarna på plats den här gången var trion Eric Saade, Kodjo Akolor och Marika Carlsson, medan Sarah Dawn Finer bara sågs i några förinspelade inslag.

Eric Saade öppnade kvällen med ett gäng Ted Gärdestads-låtar på ett mycket förtjänstfullt sätt. Den andra mellanakten där Marika och Eric bytte roller, dvs stand up för Eric och dans och sång för Marika kanske inte var helt lyckad även om jag ger även detta inslag godkänt.

Jag tycker annars att programledarna gör ett superbra jobb och då kanske främst Kodjo som verkar trivas i rollen som guide för både publik på plats och för oss framför teven.

Kvällens låtar då? Jodå, i den här deltävlingen var det riktigt hög kvalitet på bidragen och dessutom kan nog ”Somebody Wants” med The Lovers of Valdaro vara hela tävlingens bästa låt. Inga riktiga bottennapp även om låtarna med Jon Henrik och Dolly Style hamnade längst ner i min egen ranking.

Min rangordning för kvällen ser i övrigt ut så här (slutlig placering i deltävlingen inom parentes):

1. The Lovers of Valdaro – Somebody Wants (7:a)
The Lovers of Valdoro gör den tredje deltävlingens bästa låt. Skön synthpop med 80-talskänsla i ett supersnyggt och proffsigt framträdande av Erik och Adam som vann sin plats i Melodifestivalen genom radioprogrammet P4 Nästa. Bandnamnet har de tagit efter det kramande skelettpar som när de hittades i den italienska staden Valdaro 2007 varit begravda i över 6000 år.

2. Lina Hedlund – Victorious (till final)
Härlig popdiscoschlager med Lina Hedlund. Lina har varit med i Melodifestivalen hela 5 gånger tidigare. Debuterade med sin syster Hanna i 2002 års festival med låten ”Big Time Party”. Hon ställde därefter upp som soloartist 2003 med ”Nothing Can Stop Me” och har även deltagit tre gånger som medlem i Alcazar (”Stay the Night” 2009, ”Headlines” 2010 och ”Blame It on the Disco” 2014). Nu återvänder hon till tävlingen som soloartist med den sköna ”Victorious”, en låt om att vi ska vara bra medmänniskor och ställa upp för varandra.

3. Rebecka Karlsson – Who I Am (till Andra Chansen)
En riktigt skön poplåt med 18-åriga Rebecka som redan har hunnit med att vara både semifinalist i Talang (2014) och komma tvåa i Idol (2016). Nu ställer hon upp med en härlig låt om att man ska våga vara sig själv och stå upp för den man är.

4, Omar Rudberg – Om om och om igen (6:a)
Omar från FO&O gör precis som Oscar Enestad sin solodebut i årets festival. Här framför han en skön, lite annorlunda låt med reggae-känsla med sång både på svenska och spanska. Låten sticker ut, men är möjligen lite för svår att ta till sig på första genomlyssningen för den stora publiken. En låt som kommer att växa med tiden.

5. Martin Stenmarck – Låt skiten brinna (till Andra Chansen)
En av de tidigare vinnarna är tillbaka. Efter att ha vunnit Melodifestivalen 2005 sjöng Martin sedan sin ”Las Vegas” i Kiev där han hamnade på 19:e plats. Han var även med i Melodifestivalen 2014 (”När änglarna går hem”) och 2016 (”Du tar mig tillbaks”). Nu ställer han åter upp med en svensk poplåt med ett budskap om att hjälpa någon som har det tufft. Tycker också man kan höra att Uno Svenningsson är en av bidragets kompositörer. En skön låt med en härlig artist.

6. Jon Henrik Fjällgren – Norrsken (till final)
Jon Henrik är tillbaka. En folkkär svensk-samisk renskötare och artist med rötter i Colombia som slog igenom med sin seger i Talang 2014. Efter detta har han lyckats riktigt bra även i Melodifestivalen. 2015 kom han tvåa med ”Jag är fri” medan han 2017 tillsammans med Aninia kom trea med ”En värld full av strider”. Förra året lyckades han även vinna ”Let’s Dance”. Den här gången ställer han upp med en låt som andas både Axwell & Ingrosso och Avicii. Med mer sång och mindre jojk är det här kanske hans hittills bästa bidrag till tävlingen.

7. Dolly Style – Habibi (5:a)
De tre pastellfärgade tjejerna ”Molly”, ”Holly” och ”Polly” är tillbaka. Visst minns vi deras två tidigare bidrag ”Hello Hi” (2015) och ”Rollercoaster” (2016). Bandmedlemmarna har bytts ut vid flera tillfällen och i årets upplaga består gruppen av Mikaela (Molly), Vilma (Holly) och Caroline (Polly). Med en japansk touch på själva framträdandet är själva musiken annars lättlyssnad och trallvänlig pop.

Som synes, inga riktigt dåliga låtar den här gången 🙂 Den sista deltävlingen nästa lördag hålls i Lidköping. Ska bli riktigt kul att höra årets sista bidrag innan det sedan är dags för Andra Chansen och den stora finalen.

Annonser

Melodifestivalen 2019-02-09 Deltävling 2

Årets andra deltävling I Malmö bjuder på mycket smått och gott. I kväll leds festivalen av Sarah Dawn och Marika och de inleder det hela med en skön rapbattle, ”The Battle of Malmö”. Eric och Kodjo är inte med på scenen i Malmö i kväll, men finns ändå med i ”Välkommen till Mello”, en förinspelad video med härlig humor och kul dans om just Melodifestivalen som fenomen.

Min personliga topplista för kvällen ser ut så här (med resultat inom parentes):

1. Oscar Enestad – I Love It (7:a)
Min favorit i kväll. Dags för ännu en före detta FO&O-medlem att göra solodebut i Melodifestivalen. Oscar överträffar mina förväntningar när han framför sin sköna poppiga låt om förbjuden kärlek.

2. Margaret – Tempo (5:a)
Polska Margaret är tillbaka! Efter att nästan ha gått hela vägen till Eurovision Song Contest 2016 med sin ”Cool Me Down” (2:a i Polen) ställde hon förra året upp i den svenska Melodifestivalen där hon kom sjua med sin glada och dansvänliga ”In My Cabana”. Nya låten ”Tempo” är även den en medryckande historia som andas sydliga breddgrader.

3. Hanna Ferm & LIAMOO – Hold You (till final)
Två artister med framskjutna placeringar i Idol (tvåa respektive etta). Förra året kom dessutom LIAMOO sexa i Melodifestivalen med sin ”Last Breath”. ”Hold You” är en skön kärleksduett om att våga söka kärlek igen även om man tidigare fått sitt hjärta krossat.

4. Andreas Johnson – Army of Us (till Andra Chansen)
Andreas Johnson är nu med i Melodifestivalen för sjunde gången. Hans bästa resultat är andraplatsen från 2007 med sköna ”A Little Bit of Love”, samma år som The Ark vann med ”The Worrying Kind”. Annars kanske mest känd med sin stora internationella genombrottslåt ”Glorious” från 1999. Jodå, Andreas kan fortfarande och är nu tillbaka med sin härligt smittande ”Army of Us”.

5. Malou Prytz – I Do Me (till final)
En ung och duktig innebandyspelande talangjaktsvinnare med en låt skriven av bland annat Isa Tengblad. Malou, som går på gymnasiet där hon läser ekonomi, ställer upp med en glad, dansant poplåt.

6. Vlad Reiser – Nakna i regnet (till Andra Chansen)
Youtubefenomenet Vlad kom till Sverige som nioåring från Vitryssland. Nu ställer han upp med en modern kärlekslåt på svenska om att våga jaga sina drömmar. Vlads speciella sångstil gör att låten sticker ut på ett positivt sätt.

7. Jan Malmsjö – Leva livet (6:a)
86-åriga Jan Malmsjö behöver kanske inte någon närmare presentation. Kom tvåa i Melodifestivalen redan 1969 med ”Hej clown”, året då Tommy Körberg vann med sin ”Judy min vän” först efter en skiljeomröstning. Texten i ”Leva livet” handlar om att vi ska passa på att leva livet här och nu oavsett ålder. Fin text, men med en gammaldags melodi som kanske inte riktigt passar in i det här sammanhanget.

Även om min personliga smak inte sammanföll med kvällens resultat njöt jag ändå för fullt av kvällens show. Nästa vecka bär det av till Leksand och sju nya utmanare. Ni hänger väl med? 😊

Melodifestivalen 2019-02-02 Deltävling 1

Så var vi igång igen. En av årets absoluta höjdpunkter. Den fantastiska och ofta utskällda Melodifestivalen 😊 Själv älskar jag detta spektakel nästan lika mycket som Eurovision Song Contest.

Förutom 28 nya låtar, vara 7 stycken denna första lördagskväll i Göteborg, bjuds vi på en ny konstellation av programledare. Sarah Dawn Finer, Kodjo Akolor, Marika Carlsson och Eric Saade känns redan innan sändningen som en fantastisk kombination och det visar sig också att den känslan var riktig. Förutom att leda oss igenom showen på ett roligt, trevligt och kunnigt sätt får de också visa vad de kan sång – och dansmässigt. Inledande numret ”Vi är allt ni vill ha” är riktigt kul, men kvällens bästa var ändå deras mashup av de israeliska vinnarna genom åren. Förutom förra årets vinnarlåt ”Toy” fick vi höra ”Hallelujah” (1979), ”Diva” (1998), och ”A-Ba-Ni-Bi” (1978). Mycket snyggt och underhållande 😊

Tävlingen då? Jodå, som vanligt en skön blandning av både bra och mindre bra låtar. Precis som det ska vara i denna sprakande show. Här följer min ranking över kvällens bidrag (med resultat inom parentes):

1. Anna Bergendahl – Ashes to Ashes (till Andra Chansen)
Anna är tillbaka! Anna vann melodifestivalen 2010 med en av Sveriges bästa vinnarlåtar genom tiderna, ”This Is My Life”. Nu är hon äntligen tillbaka och det med besked. Med ett skönt driv andas låten både schlager och disco och är kvällens klart bästa låt.

2. Mohombi – Hello (till final)
Mohombi var med i Melodifestivalen redan 2005 med sin bror Djo i gruppen ”Big Avalon”, men han slog igenom stort som soloartist först 2010 med låten ”Bumpy Ride”. Nu är han tillbaka i Sverige och Melodifestivalen igen. Här framför han en skön poplåt där kärlek börjar med ett enkelt ”Hello”. Scenografin för tankarna både till A-ha:s video till ”Take on Me” och till streckgubben i Måns Zelmerlöws ”Heroes”.

3. Wiktoria – Not with Me (till final)
Wiktoria behöver kanske ingen närmare presentation efter sin medverkan i Melodifestivalen både 2016 (”Save Me”) och 2017 (”As I Lay Me Down”). Den här gången framför hon en ballad om en relation som håller på att ta slut. Den kanske inte riktigt når upp till samma klass som hennes tidigare låtar, men hon framför den med mycket känsla i ett riktigt blött nummer.

4. Nano – Chasing Rivers (till andra chansen)
Nano är tillbaka efter 2017 års ”Hold On”. Ännu en stark låt i samma anda, men kanske inte lika direkt som ”Hold On”. Klart godkänt även den här gången.

5. High 15 – No Drama (6:a)
De här fyra unga tjejerna slog igenom i Talang 2017 och framför här sin energiska poplåt med mycket dans och glädje. High 15 är inte alls dåliga, men räcker inte riktigt till i den här konkurrensen.

6. Zeana feat. Anis don Demina – Mina bränder (5:a)
Zeana, känd från Idol 2016, slår sina påsar ihop med Anis don Demina, Youtuber och DJ. Anis kunde ses i melodifestivalen redan förra året då han spelade saxofon till Samir & Viktors ”Shuffla”. Här gör de en glad hiphop – och rap-låt som faktiskt skulle ha kunnat framföras av just Samir & Viktor.

7. Arja Saijonmaa – Mina fyra årstider (7:a)
Många minns nog underbara Arjas ”Högt över Havet” som kom tvåa i melodifestivalen 1987. Nu är denna härliga 74-åriga kvinna tillbaka i melodifestivalen för tredje gången med en låt om klimathotet. En mycket bra och tänkvärd text till en kanske lite för gammaldags schlagermelodi.

Sammanfattningsvis en stark inledning från Göteborg. Nästa lördag är det Malmös tur att stå värd för evenemanget. Ni hänger väl med! 😊

Adolphson & Falk – Scalateatern i Karlstad, 2018-11-28

Novemberkväll i Karlstad. När jag nu återigen ser och hör Adolphson & Falk spela sin ”Krafter vi aldrig känner” sjuder en välbekant rysning av välbehag genom kroppen. Det här är bara så bra! Viss musik har hängt med länge, men har ändå en förmåga att bara bli bättre och bättre med åren. Det gäller i högsta grad många av låtarna som spelas under den här fantastiska kvällen.

För en yngre generation är nog idag Tomas Adolphson och Anders Falk mest kända för sin jullåt ”Mer Jul”. För mig började det dock på ett helt annat sätt. Jag var något yngre än idag när jag 1981 för första gången hörde ”Blinkar blå” på radion. Detta var något av det absolut bästa jag hört. De flesta av mina kompisar under den här tiden lyssnade mest på hårdrock, en musikstil som jag inte riktigt förstod mig på, men det här var något helt annat. Året därpå, släpptes Adolphson & Falks genombrottsplatta ”Med rymden i blodet” och jag var fast. Med sköna nyskapande elektroniska ljudmattor och helt fantastiska texter hade jag äntligen hittat ”min” musik.

Historien om Adolphson & Falk började dock ännu tidigare. Denna jubileumsturné, som går under namnet ”50”, har fått sitt namn eftersom det i år är 50 år sedan Tomas och Anders sågs första gången. De träffades under sin militärtjänstgöring på Försvarets Radioanstalt (FRA), och när de upptäckte sitt gemensamma musikintresse började de spela in låtar tillsammans. 1973 fick de äntligen ge ut en egen singel samtidigt som de fick tonsätta några av Barbro Hörbergs texter. Under 1978 gav de äntligen ut sitt eget debutalbum ”Nattexpressen” och året därefter fick de framföra låten ”Tillsammans (kan vi nå nånstans)” under namnet Tomas & Anders i Melodifestivalen, för övrigt samma år som Ted Gärdestad vann med sin ”Satellit” och Magnus Uggla kom sist med ”Johnny the Rocker”.

Här kunde historien ha tagit slut. Tomas och Anders, som nu var i 30-årsåldern, kände att det inte riktigt tog fart och att det kanske var dags att ge upp drömmen om en musikkarriär. Ibland vill dock ödet annorlunda. Här grep det in i form av Kjell Alinge, legendarisk programledare för det populära radioprogrammet ”Eldorado” och dess producent Lars-Göran ”LG” Nilsson. En demo från Tomas och Anders hade letat sig dit och LG kom på den briljanta idén att låta en bekant vid namn Greg FitzPatrick se vad han kunde göra med soundet. Greg var en av de första i Sverige att använda synthesizer i sitt musikskapande och det tog därefter inte lång tid innan han hade skapat det klassiska Adolphson & Falk-soundet. Då de under 80-talet gav ut sina mest klassiska album fungerade Greg i stort sett som den tredje medlemmen i bandet.

Under årens lopp har Tomas och Anders gjort både kortare och lite längre uppehåll, men sedan mitten av 00-talet har de turnerat ganska flitigt med sina låtar i en akustisk sättning. Till en början som en trio med Tomas gamla studentkamrat Magnus ”Mankan” Marcks på kontrabas. Därefter har även Hans Loelv på dragspel och keyboard samt Dag ”Dagge” Lundquist på trummor och percussion anslutit till livebandet.

Vi vrider fram tiden till 2018. Dags för både nytt album och jubileumsturné. Det bestämdes ganska tidigt inför turnén att åter involvera Greg FitzPatrick och uppdatera den elektroniska ljudbilden samtidigt som man även ville behålla sitt akustiska band. Denna kombination visar sig fungera alldeles utmärkt och konserten blir en av de bästa och starkaste jag någonsin varit med om.

Den här gången åker jag in till Karlstad med min fru Anita och vi börjar kvällen med lite mat på Pinchos som ligger i samma byggnad som Scalateatern. Efter att ha avnjutit en riktigt god måltid förflyttar vi oss lite längre in i byggnaden och tar plats i den fina konsertsalongen.

När konserten tar sin början vid sjutiden på kvällen kommer alla utom Greg in på scenen och en oerhört vacker och avskalad version av ”5:e Avenyn” fyller lokalen. Därefter gör även Greg entré och han startar upp sin elektroniska ljudmatta till den sköna ”Vidare”, titellåten från genombrottsplattan ”Med rymden i blodet”. Nu är konserten igång på allvar och jag bara njuter. Fram till pausen hinner de med 12 härligt klassiska Adolphson & Falk-låtar, däribland ett par av mina absoluta favoriter, ”Mr Jones maskin” och ”Tyngdlös”.

Efter pausen kommer först bara Tomas och Anders in på scenen, där de berättar lite mer om sin bakgrundshistoria och spelar ett par av 70-talslåtarna i nya sköna versioner. Scenen fylls därefter på med det akustiska bandet och man kör ytterligare ett par låtar, bland annat den vackra ”Soloviolin” i en fin akustisk tappning, innan det åter blir dags för Greg att fylla salongen med sitt elektroniska sound. Under den följande delen av konserten avlöser låtarna varandra i en perfekt mix och vi får bland annat höra mästerverken ”Stockholmsserenad”, min egen favorit ”Krafter vi aldrig känner” och den fantastiska ”Blinkar blå”. Eftersom det närmar sig jul dyker även ”Mer jul” upp som ett av extranumren. Konserten avslutas lugnt och akustiskt med endast Tomas och Anders på gitarr med den fina och lite vemodiga ”Det går mot kväll” från senaste plattan.

Klockan har hunnit bli nästa tio när vi går ut i foajén till tonerna av ”Just då” och väntar in Tomas och Anders. Efter ett litet tag kommer de ut och pratar med oss om kvällens spelning och signerar lite skivor. En fantastisk kväll är till ända, men den kommer att leva kvar länge som ett underbart fint minne.

Kvällens låtlista:

1. 5:e Avenyn (Med rymden i blodet, 1982)

”Mästerliga målningar förgyller slummens hus
Där inga glasade fasader reflekterar himlens ljus
Medan Empire State Building reser sig mot skyn
Ur skuggorna mot ljuset vid 5:e avenyn
En obruten linje där kontraster träder fram
Där fattiga och rika lever tätt inpå varann
Där Mr Rockefeller knappast höjer ett ögonbryn
Inför dom som inte har nåt mer än 5:e avenyn”

En betraktelse av 5:e Avenyn i New York under en taxiresa från Harlem till Washington Square. I originalversionen talas nästan verserna fram, men i den här akustiska versionen är sången otroligt vacker. En fantastisk inledning på kvällen.

2. Vidare (Med rymden i blodet, 1982)

”Vi söker efter ljus igenom teleskopen
Vi letar efter liv där andra solar rår
Vi sänder ut ett rop och lyssnar efter ekon
Vi sträcker ut vår tro så långt det nånsin går
Vi drivs att finna svar, att se igenom illusioner
Att sträva mot en gräns i en oändlighet
Att lösa varje del av universums ekvationer
För att stilla för en stund vår vetgirighet”

Titellåten från ”Med rymden i blodet” handlar om att vi söker svaren om oss själva ute i den stora rymden. Sagolikt vacker med tankfull text.

3. Över tid och rum (Över tid och rum, 1984)

”Men när jag sträcker ut min hand
Är det bara ditt hologram
Som vågorna har burit fram
Över tid och rum”

På de tidiga 80-talsalbumen är det mycket rymdtema. I titellåten från 1984 års album uppträder kärleken i form av ett hologram. Skön låt med lite tryck i.

4. Hav (Över tid och rum, 1984)

”Ur en kubikmil med vatten tar vi tusen ton med guld
Och vi öser av dess rikedom för det goda livets skull
Som en outtömlig gruva flyter floder överallt
Och vi njuter varje uns av livets vatten och livets salt”

På den här tiden trodde vi att havet var lösningen på människans alla problem. Det har visat sig att det inte riktigt är så enkelt, så låten kan idag ses som ett tidsdokument över en svunnen tid.

5. Mr Jones maskin (Med rymden i blodet, 1982)

”Jag är gjord med precision, jag är perfekt i minsta del
Varje kugghjul snurrar runt som kugghjul ska
En aldrig svikande funktion, jag har aldrig gjort ett fel
Jag har den fullkomlighet som människan borde ha
Men händerna som styr mig visar prov på fumlighet
Och jag blir skrämd av dessa människor och deras ofullkomlighet
Och jag undrar vad som händer med dom råd jag lämnar ut
Jag är rädd för deras grundlösa beslut”

AI, eller artificiell intelligens, har vi länge pratat om. Den här låten utgår från maskinens egna tankar, där den visar en oro över hur människorna hanterar råden som maskinen ger dem. En av mina favoritlåtar!

6. Tyngdlös (Över tid och rum, 1984)

”Här svävar jag fritt som i en magisk seans i en högre sfär
Befriad från banden som håller oss kvar i vår lagbundna värld
Och jag förlänger mitt korta liv, för tiden är relativ
Jag känner mig yngre för varje sekund som jag svävar här”

Ännu en stor favorit och mer rymd. Människan har länge varit fascinerad av tyngdlöshetens lagar. När Christer Fuglesang hade varit uppe på rymdstationen ISS gjordes 2007 en nyinspelning av låten där Christer pratar om hur det är att verkligen uppleva tyngdlöshet i rymden.

7. Någon (I nattens lugn, 1986)

”Jag är någon när du kommer, jag är ingen när du går
Du kan lyfta mig mot höjder, som jag aldrig annars når
Du förlöser det jag kväver inom mig
Jag är någon när du rör mig, jag är ingen efteråt
Du kan locka fram dom känslor, som jag alltid hållt så hårt
Jag är någon när jag lever genom dig”

Vacker och tänkvärd text. Tänk om vi alla kunde hjälpas åt och lyfta varandra. Även om låttexten handlar om en relation mellan två människor kan vi alltid sträva efter att lyfta varandra oavsett vem det gäller.

8. Ifrån (I nattens lugn, 1986)

”Men man får inte sörja länge över det omistliga man mist
Vi ska ändå alltid förlora våra största segrar till sist
För vad vi har är ett liv där allt som vi får är ett lån
Och där vi inte reser till nånting, där vi reser ifrån”

Ännu en tänkvärd text. Reser vi verkligen alltid ifrån och inte till något? Låten blev en stor hit i Sverige när den till och med tog hand om förstaplatsen på Trackslistan under ett par veckor i mars 1986.

9. Fångad som ett djur (I nattens lugn, 1986)

”Jag skulle kunna avstå all den rikedom jag har
För att åter kunna vandra fritt, men hur?
Tiden har sett till att även kejsaren är slav
Jag är fångad bakom Gracelands vita mur”

En glad överraskning! Ett lite bortglömt albumspår (och b-sida till ”Ifrån”) med sköna, lite stötiga, synthljud. Handlar om hur ensamt det kan vara när man nått toppen, här i skepnad av Elvis Presley.

10. Bärande våg (Med rymden i blodet, 1982)

”Jag hör brus från radion som är på
En million stationer tränger på
En hel värld vill nå mig på en bärande våg
Fast jag är blyg, vågar jag ta ton
Via trådlös kommunikation
Så jag ger svar med min längtan på en bärande våg”

Människan har ganska länge kunnat fånga upp meddelanden genom luftens vågor. Tidig, skön låt och en av flera där radion spelar en viktig roll.

11. 1-0-0-1-0 (Över tid och rum, 1984)

”Jag söker samförstånd, i en teknotango
Två steg fram och ett steg tillbaks är stegen vi tar
Och när jag snubblar till är du så mjuk och följsam
Du finner balans i vår datadans med kontrollen du har”

En skön låt om ett förhållande mellan en människa och en dator. Jodå, man kan faktiskt skriva låtar om det mesta och den här är riktigt bra.

12. I nattens lugn (I nattens lugn, 1986)

”Skymningen är fylld av oro
Gryningen är blek och stum
Men när gatans lyktor blänker
Genom fönstren i mitt rum
Kan jag äntligen andas ut i nattens lugn”

En underbart skön ballad. I natten återvänder lugnet och man kan andas ut. En självupplevd betraktelse av Tomas och Anders om när livet var som mest hektiskt.

PAUS

13. Kände du kylan (Barbro Hörberg – Med ögon känsliga för grönt, 1973. Adolphson & Falks version på ”50”, 2018)

”Kände du kylan i luften i morse
Genomskinlig och tunn som av glas
Kände du doften av äpplen i munnen
Genomträngande syrlig och klar”

I början av 70-talet fick Tomas och Anders möjligheten att tonsätta några av Barbro Hörbergs texter. På Barbros album ”Med ögon känsliga för grönt” fick de med 3 låtar och nu har de själva spelat in ”Kände du kylan” på sitt senaste album. Här framförs den i en vacker version med endast Tomas och Anders och varsin gitarr.

14. Tensta torg (Nattexpressen, 1978, ny version på ”50”, 2018)

”Men när kvällen lägger skimmer över Tensta torg
Och stjärnan slår sin spik i nattens sammet
Då kommer allting över mig och jag vet att jag behöver dig
Och det är som kroppen skälver innan allt blir tyst och lugnt
Och stillar av igen och jag är här igen”

Ännu en 70-talslåt som ursprungligen fanns med redan på albumet ”Nattexpressen”. Nu är den nyinspelad och finns med på senaste albumet. Skön låt där vi även får lite vissling av Anders.

15. Soloviolin (Indigo, 1990)

”Och hon tar mig till sitt rum
Som hon målat helt i indigo
Och visar mig det heliga
Som hon gömmer i sitt skrin
Och hon faller ner på knä
Och söker på sin radio
Tills rummet fylls av tonerna
Från en soloviolin”

Första versens ”Jag söker hennes blick och hon söker min, vi byter några ord som inte lovar någonting” leder oss vidare till hennes indigomålade rum och sökandet efter tonerna från en soloviolin. En vacker låt som alltid lyckas gripa tag i mig.

16. Du låter det ske (Indigo, 1990)

”Så fast vi ofta sjunger falskt i skilda toner
Och fast vi tyder våra tecken tvärs emot
Har jag insett under tidens gång att vi ändå hör ihop
För jag är den som väver drömmar och visioner”

En fin låt om en relation mellan två personer som är varandras motsatser. Medan den ena är orädd och får saker att hända är den andra mer försiktig och en drömmare. Trots olikheterna, eller kanske tack vare dem, kommer de fram till att de ändå hör ihop.

17. Utanför (Över tid och rum, 1984)

”Jag sitter säker i min trygga borg
Förankrad i en upplyst värld
Där alla kan ta del av allt
Där televisorn ger mig allt jag begär
Den har ett överflöd av visdom
Den ger mig kunskap och bröd
Den spänner broar över tomrum
Och råder över liv och död”

En låt som ställer frågan om längtan ut för den som är innanför är bättre än längtan in för den som är utanför. Själv brukar jag istället undra vad en televisor är 😊 Oavsett svaren på frågorna är det en riktigt härlig låt.

18. Från min radio (Med rymden i blodet, 1982)

”Genom regnet som piskar hårt
Hör jag rösten som viskar lågt
Som väljer orden som värmer mig
Och som vet vad som passar sig
Genom nätternas djup
Genom timmar av tystnad
Strömmar kärleken ut
Från min radio”

Adolphson & Falsk stora kärleksförklaring till radion. Och visst har de rätt, radion har fortfarande något magiskt över sig.

19. Våga igen (Det svåra valet, 1987)

”Jag hörde några ord som kom från en vis mans mun
-Att våga är att bara mista marken för en stund
Men att inte våga något fast man vill
Är att förlora sig själv och mer därtill”

Klart vi måste våga, även om det kan kännas svårt ibland. Men vad har vi egentligen att förlora? Ibland är nog framåt vårt enda alternativ.

20. Krafter vi aldrig känner (Med rymden i blodet, 1982)

”Jag märker dina vibrationer
När jag vidrör dina känsligaste zoner
Jag slutar aldrig häpnas över det som händer
Vi ligger lugnt och filosoferar
Medan himlens kroppar roterar
Drivna runt av krafter vi aldrig känner”

Min stora favorit som alltid ger mig ståpäls. Utan undantag. Jag har älskat den ända sedan de tidiga tonåren. Vi styrs av ofattbara krafter i den stora rymden som vi aldrig märker av, men vi kan samtidigt känna med ett finger hur vinden vänder.

21. Ljuset på min väg (Över tid och rum, 1984)

”Hon besegrar varje motstånd
Hon har livet i sin hand
Och när stormens vindar viner
Tar hon tvivlaren i land
Och där hon går faller en skugga lätt
Finner hon alltid rätt för varje steg
Genom nattens djupa mörker
Är hon ljuset på min väg”

En vacker låt om den starka kvinnan som den lite svagare mannen kan luta sig mot.

22. Stockholmsserenad (Med rymden i blodet, 1982)

”Det hörs ett vrål, ifrån tusen kubik
Men för Jonny själv, är det ljuvlig musik
Som en frihetssång, genom nattens trafik
Mot en soluppgång
Intill en port, väntar Cathrine
Med sin synt-pop, och sin avmätta min
Men hon tinar upp, när Jonnys maskin
Vrålar ut sin sång att natten är lång
I Stockholm, i en Stockholmsserenad”

En låt som skrevs redan i slutet av 70-talet, men som såg dagens ljus först 1982. Räknas idag som en av deras riktiga klassiker och den har en given plats på konserten. En låt om Jonny och Cathrine som på motorcykel susar fram genom ett nattligt Stockholm.

23. Blinkar blå (Singel, 1981)

”Men i nattens tysta timmar har jag undrat
Vad som händer där tekniken inte ser
Vad som döljer sig i tujaträdens skugga
Och jag känner oron växa mer och mer”

Den stora genombrottslåten. Fortfarande en av deras allra bästa. Här handlar det om tjänstemannen på kärnkraftverket som under natten oroligt börjar fundera på vad som händer bortom kontrollampans blåa sken. Är verkligen allt säkert? Kan vi blint lita på datorns signaler?

EXTRANUMMER

24. Mer jul (Eldorado – Stjärnornas musik, 1982, ny singelversion, 1984)

”En show glöms bort om den bara visar opp
Effekter som man knappast anar
Så ge mig 30 grader kallt, tomtar överallt
Och en skog av gröna granar
Jag vill ha snötyngda hus, tusentals ljus
Kulörta kulor i drivor
Bjällerklang som ackompanjemang
På alla julens skivor”

En specialskriven låt som Kjell Alinge beställde av Tomas och Anders till 1981 års sista Eldoradoprogram. Det kan nog inte bli mer juligt än så här. En mycket rolig och träffsäker text som, trots att den handlar om att det har blivit lite för mycket jul, fortfarande är en av Sveriges mest spelade jullåtar.

25. Nu lever jag igen (I nattens lugn, 1986)

”Du talar ofta om att inspirera
Att du ska locka fram det dolda inom mig
Men jag vill inte ha din omsorg mera
Jag känner varje ord som ett krav från dig
Så inget mer av dom hinder som din visdom ger
Jag tror på det mitt hjärta ser”

Dags att slå sig fri och inte låta sig styras av någon annan. En snabb, skön låt som får oss att gå upp i varv så här i slutet av konserten.

26. Det går mot kväll (”50”, 2018)

”En dag blir lätt den andra lik
Där speglas tid man haft, men inte längre har
Men jag värjer mig mot tanken
Att bara lägga dagar till mitt liv
Jag vill känna att jag lägger liv till mina dar”

Jag trodde att konserten var slut, men de vill ge oss en sista låt innan vi skiljs åt. Dags för Tomas och Anders att få oss att gå ner i varv igen med en fin och tänkvärd akustisk låt från det nya albumet. Låten handlar om att vi ska ta tillvara de dagar vi har fått här i livet.

SLUT PÅ KONSERTEN

27. Just då (”50”, 2018)

”Jag trodde jag var vilse på den väg jag gick
Att livet var förlorat för ett ögonblick
Men jag började förstå, just då, just då”

Ja, konserten var faktiskt slut, men på bildskärmen på scenen, där man under kvällen hade visat bilder och små filmer, rullar ”eftertexterna” till en förinspelad version av ”Just då”. Så den får också vara med i min lilla sammanställning. Bästa låten från nya plattan med en text om att blicka framåt mot det okända och ett sound som för tankarna till brittiska ”Yazoo” och deras jättehit ”Only You”.

Avslutningsvis ett gigantiskt stort tack till Anders och Tomas för en helt magisk kväll och för ett långt liv tillsammans med er musik. Stort tack också till Greg som med sitt sound var med och skapade Adolphson & Falk. Slutligen även ett stort tack till det härliga bandet med Mankan, Hans och Dagge.

The Human League 2018-11-09 – Red Live 2018 (Trädgår’n, Göteborg)

Då var det dags igen. För ännu en konsert. En av 80-talets pionjärer inom den elektroniska musiken, brittiska The Human League.

Historien började i Sheffield 1977. Ian Craig Marsh och Martyn Ware, som tillsammans hade bandet The Future, sökte ganska tidigt efter en sångare för att lättare nå ut med sin musik. Ware frågade sin gamla skolkompis Philip ”Phil” Oakey som, även om han saknade musikalisk erfarenhet, ”redan såg ut som en popstjärna”. Sagt och gjort, det nya bandet var redo att köra, men Ware tyckte att de, först behövde ett nytt namn. Han föreslog då ”The Human League”, ett namn han tog från Science Fiction-spelet ”Starforce: Alpha Centauri”.

The Human Leagues två första album var av den mer experimentella sorten och framgångarna uteblev. Efter diverse turbulens, där Phil ville spela mer poporienterad synthmusik, lämnade Ware och March bandet bara två veckor innan turnén i november 1980 skulle starta. Man kom överens om att Phil behöll bandnamnet, medan Ware och March senare kom att starta Heaven 17. Phil var snabbt tvungen att få ihop ett band och hittade då de två tonåriga sångerskorna Susan Ann Sulley och Joanne Catherall. Dessutom bestod bandet på turnén av Philip Adrian Wright och Ian Burden på keyboards.

1981 släppte The Human League sitt tredje album ”Dare”, som blev deras stora genombrott. Albumet innehöll bland annat jättehiten ”Don’t You Want Me”. Många år har gått sedan dess och bandet har med lite ojämna mellanrum gått in i studion och spelat in ny musik. Fram till idag har The Human League släppt nio studioalbum och en mängd singlar och samlingsskivor.

Phil (63), Susan (55) och Joanne (56) är idag de tre fasta medlemmarna i bandet även om de på album och turnéer har med sig flera andra duktiga musiker.

Nu, hösten 2018, är de åter ute på turné i Europa och deras enda spelning i Sverige skulle ske på Trädgår’n i Göteborg. Vid tolvsnåret fredagen den 9 november lämnade jag Karlstad med tåg. Efter en timmes färd var vi i Åmål och min konsertkompis Tom hoppade på.

Väl framme i Göteborg tog vi oss till vårt hotell, checkade in och bokade bord på Pinchos. Efter att ha blivit rejält mätta och belåtna återvände vi till hotellet, bytte om, och begav oss sedan mot Trädgår’n. Vi ville definitivt inte missa förbandet, den elektroniska duon Shelter, som vi gillar skarpt efter att vi såg dem som förband till Erasure 2014. Vi fick platser långt fram och klockan 20.00 kom Mark och Rob ut på scenen.

Shelter var tilldelade hela 45 minuter och körde ett riktigt härligt set om 8 låtar där sångaren Mark Bebb i sedvanlig stil bjöd på sig själv. Från öppningsspåret ”Electronica” till avslutande ”Neva Luv U More” fylldes lokalen med sköna elektroniska tongångar och jag är ganska säker på att de lyckades hitta en hel del nya fans under kvällen.

Shelters setlist:

1. Electronica (Soar, 2018)
2. Make Me (Emerge, 2014)
3. Fierce (Emerge, 2014)
4, In The Dark (Ascend, 2016)
5. Ascend (Ascend, 2016)
6. Broken (Emerge, 2014)
7. Beautiful (Andy Bell – iPop, 2014)
8. Neva Luv U More (Emerge, 2014)

Efter Shelters spelning blev det en halvtimmes paus, men för att inte tappa våra platser stod vi kvar. Klockan kvart över nio äntrade så The Human League scenen och det var bara att hänga med och njuta av den 90 minuter långa showen. Vi hade en perfekt utsikt över scenen och ljudet var riktigt bra. När Phil sjöng de inledande raderna i öppningsnumret ”The Sound Of The Crowd” visste vi att det här skulle bli en kväll att minnas.

Hitsen avlöpte varandra i snabb följd och de fick med låtar från hela sin karriär. Dessutom bjöds vi på en skön cover av ”Behind The Mask”. Publiken var med på noterna och det sjöngs med friskt. Riktigt kul att de tog med albumspåret ”Seconds” från ”Dare”-plattan liksom sköna ”Sky” från senaste albumet ”Credo”. Mest allsång blev det självklart under ”Don’t You Want Me”, men publiken hängde bra med i låtar som ”The Lebanon”, ”Human”, ”Louise”, och ”Love Action”.

Jag har alltid förväntningar inför konserter, och i det här fallet överträffade både Shelter och The Human League dessa förväntningar med råge. Vi kände oss riktigt lyckliga när tonerna från sista extranumret ”Together In Electric Dreams” tonade ut och lamporna tändes. Vi hade dock ingen brådska då vi gärna ville få en pratstund med Mark och Rob i Shelter efteråt. De visade sig vara två helt underbara människor som både på och vid sidan av scenen bjöd på sig själva och gärna pratade med alla som ville. Jag är ganska säker på att de fick en hel del nya fans denna kväll.

På vägen tillbaka mot hotellet blev det ett nattligt stopp på ett välkänt hamburgerhak. Vi hade mycket att prata om så klockan blev ganska mycket innan vi äntligen tog vårt förnuft till fånga och bestämde oss för att sova några timmar. Efter en god hotellfrukost och ett caféstopp på vägen mot stationen var det sedan dags för hemfärd. Jag och Tom skildes som vanligt åt i Åmål, men snart ses vi nog igen. Det brukar ju bli så 😊

Kvällens låtlista:

1. The Sound Of The Crowd (Dare, 1981)

“Get around town, get around town
Where the people look good
Where the music is loud
Get around town, no need to stand proud
Add your voice to the sound of the crowd”

Festen har börjat. Vi är tillbaka på 80-talet. Den här låten släpptes i april 1981 och blev Human Leagues kommersiella genombrott i England där den nådde tolfte plats på singellistan. En perfekt start på kvällen.

2. Heart Like A Wheel (Romantic?, 1990)

Heart like a wheel
Turning away from anything that’s real
Heart like a wheel
Changing in time, beating colder steel

Första singeln från 1990 års album Romantic?. Skön refräng i en politiskt laddad låt om den amerikanska imperialismen i framför allt Mellanöstern. Jodå, Human League har ofta viktiga saker att säga i sina låtar. Som bäst 29:a på Englandslistan.

3. Sky (Credo, 2011)

”And after such a blazing day
At last the breeze began to play
I drained my glass and turned to see
Her face, she smiled, she spoke to me
I told her my name I asked her the same
She said they call me Sky”

Sköna ”Sky” från Human Leagues senaste album ”Credo”. Älskar låtar som börjar med ”And” 😊 I refrängen, ”Life goes on, now you’re gone, life goes on after Sky”, är publiken med på noterna även i denna, i sammanhanget, något nyare låt.

4. Open Your Heart (Dare, 1981)

”Lies the reason
Faith or treason
Playing a part
End concealing
Try revealing
Open your heart”

Vi återvänder till genombrottsplattan ”Dare” och ”Open Your Heart”. Precis som i ”Sky” så öppnas låten med ett “And” (“And when it hurts you know they love to tell you, how they warned you”). Låten blev en stor framgång med en sjätteplats på Englandslistan. Och detta innan ”Don’t You Want me” hade släppts,

5. Soundtrack To A Generation (Romantic?, 1990)

”Years have gone on in between
But all I knew at seventeen
Is all I know now
Through times of joy and suffering
The music flavours everything
That’s all I know now”

Denna andra singel från Romantic? nådde bara 77:e plats på Englandslistan, den sämsta på 10 år, och ett år senare fick de lämna sitt skivbolag Virgin Records. Själv tycker jag låten är riktigt härlig, speciellt i refrängen när Susan och Joanne brister ut i sitt ”Holy cow” 😊

6. Seconds (Dare, 1981)

“Outside was a happy place
Every face had a smile like the golden face
For a second
Your knuckles white as your fingers curl
The shot that was heard around the world
For a second
It took seconds of your time to take his life
It took seconds”

En allvarligare sida av Human League. Ett lite undangömt albumspår från “Dare” om mordet på JFK 1963 och hur en galning på bara några sekunder förändrade världen. En personlig favorit.

7. The Lebanon (Hysteria, 1984)

“She dreams of nineteen sixty-nine
Before the soldiers came
The life was cheap on bread and wine
And sharing meant no shame
She is awakened by the screams
Of rockets flying from nearby
And scared she clings onto her dreams
To beat the fear that she might die
And who will have won
When the soldiers have gone
From the Lebanon”

Vi fortsätter på temat allvar med låten om krigets Libanon. En av deras kanske bästa låtar från en tid när Human League fortfarande var bandet på allas läppar. Låten, som ”bara” nådde elfteplatsen på Englandslistan, har alltsedan dess varit ett fast inslag i deras liveshower.

8. One Man in My Heart (Octopus, 1995)

“When you ask me do I mean it?
You have to know
You are the only one
You ask me if it is forever
How can I show?
There’s no comparison

”One Man In My Heart” sjungs av Susan med körsång av Joanne, vilket betyder att Phil passar på att lämna scenen för en liten paus. En skön kärleksballad från mitten av 90-talet som lite överraskande nådde ända upp till 13:e plats på Englandslistan.

9. Louise (Hysteria, 1984)

“When he saw her getting of the bus
It seemed to wipe away the years
Her face was older, just a little rough
But her eyes were still so clear
He drank his coffee, and he hurried out
Across, before she walked away
Then he approached her, like a little child
Too scared for what he had to say”

Phil är tillbaka vid mikrofonen i en av mina favoritlåtar med bandet. Nådde som bäst 13:e plats på Englandslistan. När vi lyssnar på texten tror vi nog att det är en liten fin historia om hur två före detta älskande av en slump springer på varandra igen efter många år. Enligt Phil handlar dock ”Louise” om huvudpersonerna från ”Don’t You Want Me” som ses igen efter fyra år. Mannens ilska från ”Don’t You Want Me” har ersatts av en hoppfull fantasi att hans ex dras till honom igen. Phil har i en intervju sagt om låten: “It’s about men thinking they can manipulate women when they can’t, even conning themselves that they have when they haven’t.”

10. Human (Crash, 1986)

”I wouldn’t ever try to hurt you
I just needed someone to hold me
To fill the void while you were gone
To fill this space of emptiness”

Här handlar det om både kärlek och otrohet mellan två människor som varit åtskilda under en tid. I låtens två verser försöker han be om ursäkt för att han varit otrogen, medan hon gråter. I låtens talade vändning förklarar hon att hennes tårar beror på att hon skäms för att hon också varit otrogen. I refrängens ”I’m only human of flesh and blood I’m made, human, born to make mistakes” förklarar båda två att de är mänskliga och har gjort misstag. Ännu en skön låt som fungerar riktigt bra live. Nådde som bäst 8:e plats på Englandslistan.

11. Behind The Mask (cover, Yellow Magic Orchestra – Solid State Survivor, 1979)

“All along I knew you were a phony girl
You sit behind the mask and you control your world”

Dags för en coverversion. Låten som ursprungligen gjordes av Yellow Magic Orchestra har även i denna nya version spelats in av Michael Jackson, Greg Phillinganes och Eric Clapton. Kul att även Human League vågar sig på en tolkning av låten.

12. Love Action (I Believe In Love) (Dare, 1981)

“I’ve had my hard times in the past
I’ve been a husband and a lover too
I’ve laid alone and cried at night
Over what love made me do
And the loved ones who let me down
And couldn’t share my point of view
But this is Phil talking, I want to tell you
What I found to be true
I love your love action, lust’s just a distraction
No talking just looking, watching your love action”

Human Leagues första topp-10 hit på den brittiska singellistan där den nådde ända upp till 3:e plats. Låten, med en delvis självupplevd text om Phils egna relationer, är en klassisk Human League-låt som de flesta i publiken glatt sjunger med i.

13. All I Ever Wanted (Secrets, 2001)

“Too good, you could, be so misunderstood
Snow pure, demure, don’t feel so insecure
Heaven would be lonely without you
You satisfy the need in me
No-one makes me feel the way you do”

Det hade gått 6 år sedan deras förra album när ”Secrets” släpptes 2001. Som förstasingel valde man “All I Ever Wanted” som var tänkt att upprepa succén från 1995. Dessvärre var deras nya skivbolag i ekonomiska svårigheter samtidigt som brittiska radion ansåg låten som alltför retro och medlemmarna som alltför gamla. Utan spelningar på radion uteblev framgången och ”All I Ever Wanted” nådde bara 47:e plats på den brittiska singellistan. Själv tycker jag att både låten och hela albumet är riktigt bra och att döma av publikreaktionerna under kvällen är det fler som gillar den.

14. Mirror Man (Fascination! EP, 1983)

“The water shines
A pebble skips across the face
A dozen times
Then disappears, not a trace
Left behind
The thrower turns and walks away
A change of mind
Another start, a brand new day”

När Human League skulle följa upp jättehiten ”Don’t You Want Me” efter sin världsturné föll valet på den nyskrivna låten ”Mirror Man” (som Phil först 1988 meddelade handlade om Adam Ant). Den gavs ut i november 1982 och nådde andraplatsen i England och blev en stor hit i flera länder. Det märks att det här är ännu en låt som publiken kan. Riktigt bra!

15. Tell Me When (Octopus, 1995)

“Kelly took a lifetime searching for the bottom line
I wasn’t into searching ‘cause I was doing fine
I wasn’t into fighting, chasing, sweating, slaving, fretting, racing
Any waste of effort isn’t part of my design
Billy was an inspiration, positive and kind
Until he let confusion overcome his youthful mind
Common sense dictated I could never be so blind
And then, then I see you”

Den här gillar jag (också)! Mycket text att hålla reda på om man ska sjunga med, men det går ju bra att bara lyssna också 😉 När singeln släpptes blev den bandets största kommersiella framgång på nio år och den blev också inkörsporten för en hel del nya fans. Nådde sjätteplatsen på den brittiska singellistan i början av 1995.

16. (Keep Feeling) Fascination (Fascination! EP, 1983)

“If it seems a little time is needed
Decisions to be made
The good advice of friends unheeded
The best of plans mislaid
Just looking for a new direction
In an old familiar way
The forming of a new connection
To study or to play”

En del av det som utmärker Human League är att man fördelar sånginsatserna manligt/kvinnligt på ett många gånger annorlunda och spännande sätt. Det blir extra tydligt i vissa låtar som till exempel här i hiten ”(Keep Feeling) Fascination” från 1983. En stark låt som klättrade ända till andraplatsen på singellistan. Live fungerar den alltid bra!

17. Don’t You Want Me (Dare, 1981)

“I was working as a waitress in a cocktail bar
That much is true
But even then I knew I’d find a much better place
Either with or without you
The five years we have had have been such good times
I still love you
But now I think it’s time I lived my life on my own
I guess it’s just what I must do”

Ja, här behöver väl inte så mycket tilläggas. Första versen sjungs av Phil och andra versen av Susan. Kvinnan gör slut, men mannen menar att det är han som ligger bakom hennes framgångar och att hon nog kommer att ångra sig. Här verkar det dessbättre som att kvinnan är tillräckligt stark för att våga stå emot honom. Human League har gjort många bra och även bättre låtar än den här, men det är ingen låt som de förknippas så starkt med som just med denna. Inte så konstigt kanske eftersom det är deras största kommersiella framgång. Under julen 1981 toppade den Englandslistan och den blev även en riktigt stor hit i många länder, däribland Sverige.

Extranummer:

18. Being Boiled (Singel 1978, Travelogue, 1980)

“Listen to the voice of Buddha
Saying stop your sericulture
Little people like your offspring
Boiled alive for some Gods stocking
Buddha’s watching, Buddha’s waiting”

Human Leagues allra första singel. Den gavs ut flera gånger innan den till slut blev en hit 1982 då den nådde sjätteplatsen på Englandslistan. Musiken skrevs av Marsh och Ware innan Phil Oakey anslöt till bandet, men det är Phil som skrivit texten. Ingen av mina absoluta favoriter, men jag köper att den är med av nostalgiska skäl.

19. Together In Electric Dreams (Electric Dreams soundtrack (1984), Philip Oakey & Giorgio Moroder, 1985)

“I only knew you for a while, I never saw your smile
‘Til it was time to go, time to go away (time to go away)
Sometimes it’s hard to recognize, love comes as a surprise
And it’s too late, it’s just too late to stay (too late to stay)”

Så kommer vi till vägs ända. Kvällens sista nummer är egentligen inte en Human League-låt utan ett samarbete mellan Giorgio Moroder och Phil Oakey och gjordes ursprungligen till filmen ”Electric Dreams” 1984. Den kom senare även med på Moroder och Oakeys gemensamma album. Låten kom ut under Human Leagues riktiga storhetstid och spelas numera oftast på deras konserter. Själv tyckte jag om den här låten redan då och den passar nu jättebra som avslutning på en fantastisk kväll.

Stort tack till både Shelter och Human League för en oförglömlig kväll 🙂

Lustans Lakejer – Karlstad 2018-08-24

Johan Kinde, sångare och låtskrivare i Lustans Lakejer, skrev redan som tonåring låttexter om ett liv han knappt kunde känna till. Det handlade mycket om ett nattligt dekadent liv, om kvinnor, champagne och begär. På något sätt lyckades han ändå få ihop trovärdiga texter där man kunde se Johan Kinde som kvinnotjusaren som lyckades med det mesta.

Han kom så småningom i stor utsträckning att även leva just det livet han skrev om, men så där fantastiskt som det kunde verka, var det självklart inte vilket också märks tydligt i några av Johan och Lustans Lakejers senare låtar samt självklart även i Johans två böcker.

Nog om detta, nu skulle de äntligen komma tillbaka till Karlstad igen och efter att missat deras förra besök i staden så ville jag nu verkligen återuppleva mina minnen med ett av Sveriges allra bästa band. Min fru Anita hängde med in till Karlstad även om Lustans Lakejer kanske inte hör till hennes favoriter.

Konserten hölls på The Rock Bar och då den nu 55-åriga Johan Kinde klev upp till mikrofonen vid 23-tiden på kvällen blev det genast trångt framför den lilla scenen. Efter lite mikrofonstrul under öppningsnumret ”Öppna städer” som de till slut fick ta om från början, spelade bandet en i mitt tycke alldeles för kort, men samtidigt helgjuten spelning med mestadels gamla klassiker. Själv stod jag där och dansade, sjöng med och bara njöt. Tänk vilken adrenalinkick man kan få av en riktigt bra konsert!

När vi senare begav oss hemåt i natten lyste en stor fin fullmåne över oss och jag hörde då åter Johan Kindes röst i mitt inre: ”Jag hade slutat drömma om att känna så här, jag färdas genom natten och jag tror jag är kär”

Kvällens låtar (med låtens album inom parentes):

1. Öppna städer (Uppdrag i Genève, 1981)

”Vi färdas genom öppna städer
Värme, ljus och vackra kläder
Färdas längs med nöjen utan mål”

Albumspår från ”Uppdrag i Genève”, Lustans Lakejers andra album. Kanske inte någon av mina personliga favoriter, men den passar utmärkt som start på konserten. Här börjar nämligen färden!

2. Man lever bara två gånger (Uppdrag i Genève, 1981)

”I mörkret njöt vi utav livets druvor
Vi smakade safter ifrån Eros bär
Hon skulle kunnat få en ängel att synda
Hon kunde stillat även gudars begär”

En av Lustans Lakejers riktiga klassiker. Titeln för oundvikligen tankarna till Bond-filmen ”You Only Live Twice” från 1967. Refrängens ”Man lever bara två gånger, man älskar bara en gång, men den gången är alltid lika vacker, och var gång är evig” sjöngs med eller kanske skrålades av oss alla i publiken.

3. Hon är allt jag ser (Elixir, 2011)

”Jag ville älska med varenda en
Och jag har gjort det om och om igen
Men jag behöver inga fler
Jag längtar inte mer
För hon är allt jag ser”

En skön ballad från en något mognare Johan Kinde. Här har han lagt sökandet och det vilda livet åt sidan och vill i stället slå sig till ro med den han älskar.

4. Stilla nätter (Uppdrag i Genève, 1981)

”Jag lät mig föras bort av mörkret, värmen inuti
Tappade kontrollen av salt och sött, kontrollen av tid
Jag kände hennes värme, smakade hennes läppar
Höll henne nära, i varann, jag tänkte aldrig släppa”

Stilla Nätter (i Clichy) gavs ut som singel 1981 och är sån där underbar låt som får publiken att hoppa av glädje. ”Men klockorna de tickar – allt underbart är kort, så låt champagnen flöda – för snart har livet gott…” Jodå, visst bjuds vi på champagne och ett annat slags liv.

5. Vackra djur gör fula saker (Åkersberga, 1999)

”Hon var vacker hon var vild och varm och
Hon hade ytan, hade djup och charm och
(Hon sa:) Jag kan ge dig det du alltid drömt om
Så ta dig samman nu och följ med mig, kom
Till en värld där inget är förbjudet
Nej, här gäller inte sjätte budet
Ingenting kan längre tas för givet
Men allt du ser här är en del av livet”

Comeback-plattan Åkersberga kom ut 14 år efter att de släppt den tidigare plattan ”Sinnenas rike” 1985. Ja, däremellan hade Johan förstås gett ut sina två soloalbum, men om Lustans Lakejer hade det varit tyst en längre tid. Ett härligt album med personliga favoriter som ”En kvinnokarls död”, ”För njutningen, för spänningen”, ”Cynisk” och så förstås den härliga ”Vackra djur gör fula saker” som alltid är ett efterlängtat nummer på deras konserter.

6. Begärets dunkla mål (Lustans Lakejer, 1981)

”Jag vände mig från baren
Och jag blickade över rummet
Där jag såg hur nymfer höll varann i hand
Jag läppjade på champagnen
Och jag tänkte lite sakta
Hur moralen ändå hade malts till sand”

Mer nattlig jakt och naturligtvis mer champagne. Redan som tonåring hade Johan Kinde skapat sitt alldeles speciella bildspråk och det är häftigt att se och höra den nu 55-åriga Kinde framföra denna låt om begär i alla dess former.

7. Jag hade slutat drömma om att känna så här (Elixir, 2011)

”Det var en kväll som tusen andra i mitt liv
Jag hade jagat efter någon sorts tidsfördriv
Trött på all förflackning och alla falska ord
Men plötsligt såg jag hur det stod en ängel vid mitt bord”

Vi vet aldrig när kärleken kommer över oss, plötsligt kan den uppenbara sig, även om vi har slutat att drömma om det.

8. Rendez-Vous i Rio (Uppdrag i Genève, 1981)

”Det var länge sedan ljuset hade slocknat över havet
Det var länge sedan dagen hade flytt
Jag hade räknat de minuter tills att mörkret skulle falla
Över stränderna som kroppar hade prytt
För jag visste att det kunde vara vår allra sista chans nu
Ja, kanske var det redan alltför sent
Om vi inte snarast kunde få förföljarna från spåren
Var affären redan slut för våran del”

Albumet ”Uppdrag i Genève” kallas ibland för agentromantik. Texterna kunde handla om agenter, vackra kvinnor, kasinon, lyx och flärd. Det blir dock aldrig så tydligt som i ”Rendez-Vous i Rio” som rymmer nästan alla klichéer som finns i ämnet. Hur ytligt det än kan verka har denna låt en helt oemotståndlig charm och jag älskar den fortfarande efter alla dessa år.

9. Diamanter (singel 1982, första versionen redan 1980)

”Jag ska börja bli elak
Jag ska odla mitt hat
För om hatet är tillräckligt kallt
så ser man världen så klart
Och jag ska skapa intriger
Jag ska inte gå att lita på
För om de vet att jag går bakom dödas rygg
så känner de sig så små”

Kanske en av Lustans Lakejers mest kända låtar och troligtvis den Lustans Lakejer-låt som jag hörde allra först. ”Diamanter är en flickas bästa vän” gavs ursprungligen ut redan 1980 som en maxisingel i endast 500 exemplar. 1982 gavs den ut på nytt, nu med ett tydligt syntharrangemang och med ”Sång om syrsor”, komponerad av Jules Sylvain, som b-sida. Hela publiken stämde upp i refrängen: ”Diamanter är en flickas allra bästa vän, Rio – Bryssel – Zürich – Haag, parfym, champagne och män”.

10. Läppar tiger, ögon talar (En plats i solen, 1982)

”Läppar tiger, ögon talar
Det språk som tillhör världen
Ja, det som gör att hjärtan brinner
Det som gör en ung man kär”

Jo, våra ögon berättar ofta mer än våra läppar. Ännu en underbar låt med de odödliga raderna: ”Och det finns stunder när jag älskat och sen sett kärlek bli till hat, men blott en blick i hennes ögon och av minnena fanns plötsligt inget kvar”

11. En främlings ögon (En plats i solen, 1982)

”Att känna kärlek blir till styrka utan tvekan på dess kraft
Känna blodet som pulserar när du rör vid hennes hand
Känna livet som du levde utan mening eller skäl
Plötsligt fyllas av ett lugn som gör dig väl”

Johan och bandet fortsätter på ögontemat. Även om den du en gång älskat blir en främling så kan du resa dig ur spillrorna och ta tag i livet igen. Lustans Lakejer i högform.

12. Män av skugga (Uppdrag i Genève, 1981)

”Uppdrag i Genève, Moskva
Vi mötte faran varje dag
Men livet var en dans
Kvinnor och champagne
Där skuggor svepte fram”

Mer champagne och mer agentromantik. Jodå, alla i publiken kan den här låten också.

13. Skuggan av ett tvivel (singel 1981)

”Jag kanske bara är en pojke
Alltför ung att kunna döma
Men jag vet att det finns stunder
Som jag helst av allt vill glömma
Så jag blundar för att slippa se på dig
Och på din kropp”

Lustans Lakejer lämnar oss med den fina, men lite sorgliga ”Skuggan av ett tvivel”, en låt som Johan ska ha skrivit redan när han var 15-16 år. Textrader som ”Att ständigt söka efter lycka, det har skurit upp mitt hjärta, att ständigt söka efter lycka, det har bara gett mig smärta” vittnar om en ung Johan med mycket starka känslor.

Stort tack till Johan och bandet för en alldeles underbar spelning i Karlstad 😊

Eurovision Song Contest 2018

Ja, så var årets Eurovision Song Contest över för den här gången! Denna underbara musikfest som slår det mesta av underhållning med sina fantastiska shower och musikaliska bidrag som bara är möjliga just här. Dessutom råder det en så härlig stämning bland alla tillresta ESC-fans. Man håller på ALLA bidrag och bygger många broar för en bättre värld. Kanske något att tänka på för alla som gnäller på ESC. Nu när det har gått några dagar sedan finalen har det blivit hög tid att sammanfatta årets tävling.

Vinnare blev till slut Israel som i långa stunder också varit favorit, även om Cypern under sista veckan hoppade upp som ny spelfavorit på bettingsajterna. Segraren Netta med sin låt ”Toy” var något av en vattendelare med sin till synes glada poplåt med kycklingljud och allt! Bakgrunden till låten är dock egentligen allt annat än glad då den har ett viktigt budskap mot mobbning och den är dessutom en stark röst i metoo-debatten. Även om jag själv inte hade ”Toy” allra högst upp i min egen lista är jag superglad för härliga Nettas skull. Nästa år drar alltså tävlingen vidare mot Israel. Datum har inte spikats ännu, men det lutar nog mot 14,16 och 18 maj (eller kanske 21, 23 och 25 maj).

Kvalitén på årets låtar var genomgående hög och det var därför ovisst in i det sista. Främst Cyperns Eleni Foureira bjöd på riktigt hårt motstånd med sin eldiga ”Fuego”. Var så säkra på att den kommer att spelas mycket på euroklubbarna framöver.

Den största överraskningen stod annars Österrikes Cesár Sampson för. Hans sköna ”Nobody But You” var strax innan tävlingen långt ner på spelbolagens listor, men han knep tredjeplatsen i tävlingen efter att till och med ha varit i ledningen efter jurygruppernas röster.

Statistik

Ni som följer ESC vet att det förs mycket statistik, bl.a. på vilka startnummer som är bäst (kan man undvika startnummer 2 är det bra) och vilka länder som brukar rösta på varandra. Nu när tävlingen är över och alla röstningssiffror har släppts kommer det att göras nya försök att med statistik visa på både det ena och det andra. Något som dock alltid är säkert är att den som vinner är en värdig vinnare då det krävs poäng från de flesta länder för att vinna hela tävlingen. Sedan kan vi ju förstås tycka att fel låt vann. Det tycker jag nästan alltid. Utom 2010. För egentligen kan man ju inte tävla i musik 😉

Det finns några länder som alltid gått vidare från semifinalerna. Inför årets tävling i Portugal var det fem av de deltagande länderna som hittills aldrig missat att gå vidare till finalen. Men i år missade faktiskt tre av dessa länder, Ryssland, Azerbajdzjan och Rumänien, att gå vidare och tappade därmed sin hundraprocentiga kvalificeringsstatistik medan de övriga två, Ukraina och Australien, även i år gick vidare till finalen.

En jämförelse mellan juryröster och tittarröster

Smaken mellan jurygrupperna och tittarna skiljer sig åt på ett ganska markant sätt i år. Så här slutade hela tävlingen efter att alla röster hade räknats:

1 Netta Toy Israel
2 Eleni Foureira Fuego Cypern
3 Cesár Sampson Nobody But You Österrike
4 Michael Schulte You Let Me Walk Alone Tyskland
5 Ermal Meta e Fabrizio Moro Non Mi Avete Fatto Niente Italien
6 Mikolas Josef Lie To Me Tjeckien
7 Benjamin Ingrosso Dance You Off Sverige
8 Elina Nechayeva La Forza Estland
9 Rasmussen Higher Ground Danmark
10 DoReDoS My Lucky Day Moldavien
11 Eugent Bushpepa Mall Albanien
12 Ieva Zasimauskaitė When We’re Old Litauen
13 Madame Monsieur Mercy Frankrike
14 EQUINOX Bones Bulgarien
15 Alexander Rybak That’s How You Write A Song Norge
16 Ryan O’Shaughnessy Together Irland
17 MELOVIN Under The Ladder Ukraina
18 Waylon Outlaw In ‘Em Nederländerna
19 Sanja Ilić & Balkanika Nova Deca Serbien
20 Jessica Mauboy We Got Love Australien
21 AWS Viszlát Nyár Hungary
22 Lea Sirk Hvala, ne! Slovenien
23 Amaia y Alfred Tu Canción Spanien
24 SuRie Storm Storbritannien
25 Saara Aalto Monsters Finland
26 Cláudia Pascoal O Jardim Portugal

Bidragens totalpoäng samt placeringen från juryn respektive tittarna:

  1. Israel 529 poäng (jury 3, telefon 1)
  2. Cypern 436 poäng (jury 5, telefon 2)
  3. Österrike 342 poäng (jury 1, telefon 13)
  4. Tyskland 340 poäng (jury 4, telefon 6)
  5. Italien 308 poäng (jury 17, telefon 3)
  6. Tjeckien 281 poäng (jury 15, telefon 4)
  7. Sverige 274 poäng (jury 2, telefon 23)
  8. Estland 245 poäng (jury 6, telefon 9)
  9. Danmark 226 poäng (jury 21, telefon 5)
  10. Moldavien 209 poäng (jury 10, telefon 8)
  11. Albanien 184 poäng (Jury 7, telefon 18)
  12. Litauen 181 poäng (jury 11, telefon 10)
  13. Frankrike 173 poäng (jury 8, telefon 17)
  14. Bulgarien 166 poäng (jury 9, telefon 14)
  15. Norge 144 poäng (jury 16, telefon 11)
  16. Irland 136 poäng (jury 14, telefon 16)
  17. Ukraina 130 poäng (jury 26, telefon 7)
  18. Nederländerna 121 poäng (jury 13, telefon 19)
  19. Serbien 113 poäng (jury 20, telefon 12)
  20. Australien 99 poäng (jury 12, telefon 26)
  21. Ungern 93 poäng (jury 22, telefon 15)
  22. Slovenien 64 poäng (jury 19, telefon 22)
  23. Spanien 61 poäng (jury 18, telefon 24)
  24. Storbritannien 48 poäng (jury 23, telefon 20)
  25. Finland 46 poäng (jury 24, telefon 21)
  26. Portugal 39 poäng (jury 25, telefon 25)

Placeringsdifferenser

I nedanstående lista ser vi att tittarna placerade Ukrainas bidrag 19 platser bättre än vad jurygrupperna gjorde. Jurygrupperna placerade Ukraina på 26:e och sista plats medan tittarna placerade bidraget 7:a (+19), vilket resulterade i en slutlig 17:e plats. I Sveriges fall var det tvärtom. Jurygrupperna tyckte att det svenska bidraget var det näst bästa, medan tittarna bara gav Sverige en 23:e plats (-21), vilket gav Sverige en slutlig 7:e plats i årets final. Värt att notera är att på åtta av årets bidrag skiljde det mer än 10 placeringar mellan juryn och tittarna.

1. Ukraina +19
2. Danmark +16
3. Italien +14
4. Tjeckien +11
5. Serbien +8
6. Ungern +7
7. Norge +5
8. Cypern +3
9. Storbritannien +3
10. Finland +3
11. Israel +2
12. Moldavien +2
13. Litauen +1
14. Portugal 0
15. Tyskland -2
16. Irland -2
17. Estland -3
18. Slovenien -3
19. Bulgarien -5
20. Nederländerna -6
21. Spanien -6
22. Frankrike -9
23. Albanien -11
24. Österrike -12
25. Australien -14
26. Sverige -21

Om Sveriges uteblivna tittarröster går det att ha många teorier. Genom de utländska bloggar jag följer står det ganska klart att man inte riktigt gillar Sverige i ESC-sammanhang. Vi skickar ofta liknande, nästan alltför välproducerade låtar, som man nu verkar ha tröttnat på. I år saknade Sverige dessutom ett riktigt ”liveframträdande” och man uttrycker åsikten att numret är för opersonligt. Jodå, visst sjunger Benjamin live, men hela framträdandet ser ut som en musikvideo. Man ser inte att Benjamin uppträder inför publik. Rent musikaliskt är det ändå uppenbarligen en riktigt bra låt då jurygrupperna går på helt andra kriterier än vad publiken gör.

Min topp 43

Går det att rangordna alla 43 bidragen från årets musikvecka? Nja, kanske inte, och visst kan det vara så att jag i morgon har en annan åsikt. Jag började lyssna på alla bidrag strax efter att den svenska uttagningen var klar och satte egna poäng på alla låtar. När sedan semifinalerna började och jag blev ännu mer bekant med bidragen kom dessa poäng att ändras lite, nästan alltid till det bättre då låtarna för det mesta vinner på flera lyssningar.

Bäst i år var utan egentlig konkurrens Belgiens Sennek med ”A Matter Of Time”. En underbart skön låt i stil med förra årets belgiska bidrag. Men det kanske var just det som fällde årets låt som bara kom på 12.e plats (jury 9, telefon 16) i den första semifinalen.

Sometimes it feels like it’s meant to be broken
Sometimes we long for the unspoken
We try to avoid every commotion
By showing hardly any emotion
Sometimes it seems we’re at the wrong station
Looking for a deadly combination
Sometimes it feels like imagination
Looking for all these cheap sensations”

Som tvåa hade jag Laura Rizzotto från Lettland med den fina ”Funny Girl”. Hon sjunger om att hon inte bara vill vara den där roliga tjejen. Hon kom på 12:e plats (jury 6, publik 16) i den andra semifinalen.

“You’re looking at her, she’s looking at you
I’m falling apart, what can I do
To make you feel that way about me too
And it’s getting hard, I’m not gonna lie
To keep in the dark all I’m feeling inside
When you walk in smelling like her perfume
What was I thinking?
I’m just the funny girl to you”

Båda mina favoriter hade gått vidare till finalen om vi bara hade gått efter jurygruppernas röster. Den logiska slutsatsen blir alltså att vi bör skrota telefonomröstningen för att få med de bästa låtarna till finalen 😉

Här följer nu min egen personliga lista över årets alla 43 låtar. Av mina topp 10 gick endast 5 till finalen. Det verkar onekligen som jag har bättre smak än den stora massan. 🙂 Ligger just din favorit långt ner på min lista så är det självklart helt ok. Vi har olika smak och det är ju själva grejen med alltihop.

1 Sennek ”A Matter Of Time” Belgien
2 Laura Rizzotto ”Funny Girl” Lettland
3 Saara Aalto ”Monsters” Finland
4 Madame Monsieur ”Mercy” Frankrike
5 Alekseev ”Forever” Vitryssland
6 Ermal Meta & Fabrizio Moro ”Non Mi Avete Fatto Niente” Italien
7 Jessika feat. Jenifer Brening ”Who We Are” San Marino
8 Equinox ”Bones” Bulgarien
9 Mikolas Josef ”Lie To Me” Tjeckien
10 Aisel ”X My Heart” Azerbajdzjan
11 Netta Barzilai ”Toy” Israel
12 Michael Schulte ”You Let Me Walk Alone” Tyskland
13 Benjamin Ingrosso ”Dance You Off” Sverige
14 DoReDos ”My Lucky Day” Moldavien
15 Franka ”Crazy” Kroatien
16 Zibbz ”Stones” Schweiz
17 Eleni Foureira ”Fuego” Cypern
18 Cesár Sampson ”Nobody But You” Österrike
19 Christabelle ”Taboo” Malta
20 Rasmussen ”Higher Ground” Danmark
21 Ryan O’Shaughnessy ”Together” Irland
22 Waylon ”Outlaw In ‘Em” Nederländerna
23 Ieva Zasimauskaitė ”When We’re Old” Litauen
24 Eye Cue ”Lost and Found” Makedonien
25 The Humans ”Goodbye” Rumänien
26 Mélovin ”Under The Ladder” Ukraina
27 SuRie ”Storm” Storbritannien
28 Jessica Mauboy ”We Got Love” Australien
29 Amaia & Alfred ”Tu Canción” Spanien
30 Cláudia Pascoal ”O Jardim” Portugal
31 Gromee feat. Lukas Meijer ”Light Me Up” Polen
32 Alexander Rybak ”That’s How You Write a Song” Norge
33 Lea Sirk ”Hvala, Ne!” Slovenien
34 Eugent Bushpepa ”Mall” Albanien
35 Julia Samojlova ”I Won’t Break” Ryssland
36 Ari Ólafsson ”Our Choice” Island
37 Yianna Terzi ”Oniro Mou” Grekland
38 Sanja Ilić & Balkanika ”Nova Deca” Serbien
39 AWS ”Viszlát Nyár” Ungern
40 Sevak Khanagyan ”Qami” Armenien
41 Vanja Radovanović ”Inje” Montenegro
42 Ethno-Jazz Band Iriao ”For You” Georgien
43 Elina Nechayeva ”La forza” Estland

Vi avslutar nu årets ESC med den bästa låten i finalen, Finlands Saara Aalto med Monsters. Tack för i år 🙂