Eurovision Song Contest 2020

Varmt välkommen till mina tankar om 2020 års bidrag till Eurovision Song Contest! Förra året vanns ESC av det nederländska bidraget ”Arcade” med Duncan Laurence och därför skulle den stora finalen den 16 maj i år ha sänts från Rotterdam i Nederländerna. Som vi alla vet är dock inte allt som det brukar vara denna vår och precis som en mängd andra evenemang runt om i världen blev dessvärre årets ESC för första gången under sin 65-åriga historia inställd.

ESC är för oss fantaster inte bara den stora finalen och de två semifinalerna i maj. Egentligen börjar den riktiga ESC-säsongen redan i september då låtarna som ska vara med följande vår får börja spelas. Under hela vintern och våren följer jag därför med spänning hur och när de olika länderna tar ut sina bidrag. Förutom den svenska Melodifestivalen tycker jag att det är extra roligt att kolla in uttagningarna i våra nordiska och baltiska grannländer. Dessutom kan jag inte nog rekommendera Italiens ”Festival di Sanremo”, en alldeles underbar festival som i år pågick under fem långa kvällar i början av februari. Efter att ha sett och lyssnat på bidragen i de andra länderna kan jag också konstatera att det, precis som i Sverige, ofta är fel låt som vinner.

Under de senaste två månaderna har jag roat mig med att lyssna igenom alla uttagna 41 bidrag så mycket som möjligt och jag har därefter rangordnat samtliga låtar som skulle ha tävlat i Rotterdam vilket inte var någon lätt uppgift. I toppen var det superjämnt och bidragen på mina fyra översta platser får alla full pott. Håll i er för här följer nu min egen personliga topplista över årets alla bidrag:

1.  The Roop – On Fire (Litauen)
“There’s no doubt I’m strong enough, to reach the state I’ve dreamed of”

Min favorit i år i hård konkurrens med tre andra topplåtar. ”The Roop” är genial i all sin enkelhet. En superskön poplåt med en underbart annorlunda danskoreografi och med en text om att hålla våra drömmar och vår passion levande genom åren. Litauens uttagning till ESC, ”Pabandom is naujo! 2020”, bestod från början av hela 36 bidrag som via tre heat och två semifinaler mynnade ut i en direktsänd final den 15 februari där 8 bidrag deltog. The Roop, som består av Vaidotas Valiukevičius på sång samt Robertas Baranauskas och Mantas Banišauskas, deltog i Litauens uttagning redan 2018 och kom då trea med ”Yes I Do”. I år vann de i överlägsen stil med sin ”On Fire” och efter att ha sett den litauiska finalen kan jag bara hålla med, rätt låt vann!

2. Daði og Gagnamagnið – Think About Things (Island)
“We are bound together, now and forever and I could never let you go”

Den underbara ”Think About Things” var ytterst nära att hamna allra överst på min topplista, men får nöja sig med en mycket hedrande andraplats. Den 27-årige sångaren Daði Freyr var även nära att vinna Islands nationella uttagning “Söngvakeppnin” redan 2017 med “Is This Love?”, men kom då tvåa efter sköna ”Paper” med Svala Björgvinsdóttir. “Söngvakeppnin 2020″ bestod totalt av 10 bidrag uppdelade i två semifinaler. Till finalen den 29 februari gick sedan de två första från varje semifinal plus en av treorna. I Islands semifinaler måste alla bidrag framföras på isländska, men man får ändra språk i finalen till det språk man vill sjunga på i ESC om bidraget skulle vinna. Daði og Gagnamagnið var en av de artister som valde att byta språk och den engelska texten handlar om vad Daðis nyfödda dotter egentligen tänker om världen. En originell text i ett mycket skönt framträdande med härlig koreografi där alla bandmedlemmar framträder i gröna tröjor med pixlade avbilder av sig själva. Daðis band Gagnamagnið är för övrigt en riktig familjehistoria där vi hittar både Daðis fru Árný och hans syster Sigrún.

3. Lesley Roy – Story of My Life (Irland)
“My life yeah I’m gonna be me, yeah I’m gonna believe it’s right!”

Irland valde i år ut sin låt internt där intresserade låtskrivare fick skicka in sina bidrag. Valet föll på den Dublin-födda, men numera i New York bosatte, Leslie Roy. Den sköna, snabba poplåten ”Story of My Life” handlar om att övervinna livets svårigheter och ta sig tillbaka upp igen. Den 33-årige Lesley är relativt okänd hemma på Irland även om hon har gett ut musik i eget namn. Hennes starka och hittills enda album spelades in 2008 och producerades av ingen mindre än Max Martin. De senaste åren har hon satsat mer på låtskrivande åt andra artister, men när jag hörde hennes ”Story of My Life” föll jag direkt.

4. Ben & Tan – Yes (Danmark)
”Let’s make stories to talk about when we are older”

Det danska bidraget ”Yes” är en skön och glad kärlekslåt som får mig på riktigt gott humör skriven av bl.a. våra svenskar Jimmy Jansson och Linnea Deb. Duon Ben & Tan består av den snart 18-årige Benjamin “Ben” Rosenbohm och 22-åriga Tanne “Tan” Balcells. De träffades när de båda tävlade i danska ”X-Factor 2019” och där lyckades riktigt bra. Tan slutade på en fjärdeplats medan Ben var nära att vinna, men han fick till slut nöja sig med en fin andraplats. I Danmark valde DR internt ut fem bidrag till ”Dansk Melodi Grand Prix”. Musikexperter valde sedan ut nio bidrag som skickats in till ”DMGP 2020” och dessa delades in i tre distriktsgrupper. Från varje sådan grupp fick sedan de danska radiolyssnarna välja ut en segrare, totalt tre bidrag som alltså också fick en plats i finalen (varav en var Ben & Tan och deras ”Yes”). De två återstående platserna valde sedan en jury ut, s.k. wildcards, av de låtar som radiolyssnarna hade ratat. Den 10 bidrag starka finalen gick av stapeln den 7 mars helt utan publik i Royal Arena i Köpenhamn. Det blev en ganska märklig historia i den stora arenan då beslutet att köra utan publik togs först dagen innan finalen. Efter att alla 10 bidrag hade framförts gick de tre med flest röster vidare till en superfinal varvid en ny omröstning tog vid. Där vann Ben & Tan överlägset med 61 % av rösterna. Helt rätt, då ”Yes” var det klart bästa danska bidraget i år. Jag känner att jag här också vill passa på att nämna en av de övriga deltagarna i den danska finalen, ”Den eneste goth i Vejle” med Maja & De Sarte Sjæle. En skön låt med dessa oförglömliga textrader: ”Dengang du lytted’ til The Smiths og lidt The Cure og lidt New Order var du den eneste goth i Vejle med et ”Meat is Murder”-badge. Dengang du lytted’ til The Smiths og The Jam og Joy Division, men for det meste bare The Smiths når du var allermest trist”.

5. Efendi – Cleopatra (Azerbajdzjan)
”Now I’m back with a vengeance, I’ve found my inner voice again”

Mycket mystik när gammalt möter nytt i denna sköna och annorlunda poplåt som är byggd kring myten och legenden om Cleopatra. Innan ni frågar, ja, det är Efendi själv som framför den buddistiska frasen som hörs vid flera tillfällen i låten. Den här typen av låt existerar nog bara i ESC-sammanhang, men jag har en känsla av att detta hade kunnat bli en riktigt häftig scenshow. Den nu 29-årige Samira Efendi har, vid flera tillfällen och med fina resultat, deltagit i musiktävlingar i både Azerbajdzjan och Kazakstan och hon har fyra gånger tidigare försökt att få representera sitt land i ESC. I år blev hon så äntligen vald genom ett internval där intresserade låtskrivare kunde skicka in sina bidrag. För den Formel 1-intresserade måste jag i det här sammanhanget även nämna att Samira Efendi var kvinnan som i kraftig vind sjöng den azerbajdzjanska nationalsången inför starten av 2018 års Formel-1-lopp i Baku!

6. Uku Suviste – What Love Is (Estland)
”How mysterious this life can be, full of beautiful surprises”

”What Is Love” är en riktigt skön powerballad med en härlig melodislinga och lyckas placera sig högt upp i min lista även om jag egentligen inte är en balladmänniska. Men en bra låt är alltid en bra låt och jag föll för denna redan i den estländska finalen ”Eesti Laul 2020”. I Estland avgjordes tävlingen med hjälp av två semifinaler med vardera 12 låtar. Från varje semifinal gick de 6 första till finalen som sedan avgjordes den 29 februari i Tallinn. Efter en första omröstning där både jury och tittare röstade gick de tre bäst placerade bidragen av de 12 vidare till en superfinal där tittarna hade hela makten. Uku Suviste vann överlägset med hela 68,2 % av rösterna och fick revansch från sina tidigare försök i ”Eesti Laul”. Han ställde 2017 upp med låten “Supernatural”, men slogs då ut redan i semifinalen. 2019 gick det bättre då han slutade tvåa (efter Victor Crone) med sin “Pretty Little Liar”. Han har även en tredjeplats 2010 i den ryska musiktävlingen ”New Wave” och en semifinalplats i ”The Voice of Russia” 2018 på sitt CV. Och inte att förglömma, 2010 utsågs Uku till Estlands sexigaste man av tidningen Kroonikas läsare!

7. Ulrikke – Attention (Norge)
”I know I may have hurt someone I love along the way, it wasn’t my intention”

Ännu en ballad som hamnar högt upp i min lista. Låten är spännande och sticker ut med sitt sköna sound. 24-årige Ulrikke Brandstorp är en härlig norsk sångerska och musikalartist som redan 2017 ställde upp i ”Melodi Grand Prix” i Norge där hon slutade på en fjärdeplats med låten ”Places”. Hon har även varit med i ”Idol 2013” och hon slutade tvåa i NRKs ”Stjernekamp” 2018. I år följde jag Norges MGP genom de fem deltävlingarna (Sør, Øst, Midt, Vest och Nord) där varje deltävling bestod av fyra tävlande artister som gjorde upp i dueller varav segraren gick till final. Fem bidrag hade också redan valts ut internt och efter deltävlingarna var finalfältet komplett med 10 bidrag. Finalen avgjordes sedan den 15 februari i Trondheim och efter att alla låtar framförts skulle tittarna få rösta fram fyra låtar till ”Gullfinalen”. Dessvärre kraschade då hela röstningssystemet och istället var det en mindre backupjury som fick välja ut låtarna. Detta resulterade i mycket kritik då en av förhandsfavoriterna, Rein Alexander med “One Last Time“, inte tog sig vidare. Under både ”Gullfinalen” och därefter ”Gullduellen”, med de två populäraste bidragen, fungerade åter röstningen precis som den skulle. ”Gullduellen” blev en ganska jämn historia, men storfavoriten Ulrikke vann till slut över Kristin Husøy. Även om jag alltså placerar Ulrikke ganska högt upp i denna ESC-lista var hon faktiskt inte min favorit i Norge. Bäst i år var den sköna electropoplåten “How About Mars“ med JÆGER som dessvärre inte tog sig till final. I finalen fanns det två andra låtar som jag gillade skarpt, ”Pray for Me“ med den slutliga tvåan Kristin Husøy och den sköna danslåten “Wild“ med Raylee.

8. Stefania – Superg!rl (Grekland)
”There’s no wonder it takes a woman to be a hero more than a human”

En skön uptempo-låt i bästa Ariana Grande-stil med en text som handlar om en tjej med superkrafter, men där hon till slut upptäcker att den starkaste kraften nog ändå är kärleken. Den 17-åriga grekisk-nederländska sångerskan Stefania Liberakakis är den hittills yngsta deltagaren som valts ut att representera Grekland i ESC, men Stefania har redan erfarenhet av Eurovision då hon 2016 som medlem i gruppen Kisses representerade Nederländerna i Junior Eurovision Song Contest. TV-bolaget ERF övervägde till en början att ha en nationell uttagning i år, men det slutade med att man valde både artist och låt internt. Bidraget presenterades den 3 februari genom en riktigt snyggt producerad musikvideo.

9. Eden Alene – Feker Libi (Israel)
”Feker libi, tonight is our story, we celebrate the glory”

En härlig popkaramell på fyra olika språk: engelska, amhariska arabiska och hebreiska. Låttiteln på amhariska kan översättas till ”My Love”. Detta skulle ha blivit första gången i Eurovisions historia där en låt framfördes på amhariska som annars främst talas i Etiopien. Eden är själv född i Israel, men har etiopiska föräldrar. Eden Alene valdes ut genom att hon först vann Israels ”The Next Star for Eurovision”. Hon fick sedan sjunga fyra olika låtar i en final den 3 mars där röstningen avgjordes av en panel (10%), tittare (40 %) och jury (50%). Av de fyra låtarna som Eden sjöng fick ”Feker Libi” flest röster av tittarna medan juryn hade den slutliga tvåan ”Roots” som vinnare. ”Feker Libi” fick dock flest poäng och vann därmed uttagningen. En låt som nog hade kunnat göra succé i Rotterdam.

10. Roxen – Alcohol You (Rumänien)
”I’ll call you when I’m strong”

I Rumänien valde man ut 20-åriga Roxen (Larisa Roxana Giurgiu) internt, men inte låten. Istället fick Roxen sjunga 5 olika låtar i en nationell final där tittare och jury hade lika stor makt. Nu spelade detta mindre roll då båda hade låten ”Alcohol You” som vinnare. En stark ballad i en text med mycket smärta om ett svårt uppbrott från den hon älskar. Efter att flera gånger ha sjungit ”I´ll call you when I’m drunk” avslutar hon låten lite mer hoppfullt med textraden ”I’ll call you when I’m strong”. Roxen har sedan förra året blivit riktigt stor i sitt hemland och hade en listetta med sin debutsingel ”Ce-ți cântă dragostea”.

11. Montaigne – Don’t Break Me (Australien)
“You thought I was elastic, but maybe I’m just made of glass”

24-åriga sångerskan Montaigne (Jessica Cerro) sjunger i en smart text om det svåra med att tas sig ur ett besvärligt förhållande. Australien har nu varit med i ESC sedan 2015 och jag kan inte låta bli att tycka att det är enormt kul att de får vara med i denna europeiska show. Intresset för ESC är riktigt stort i Australien och i år avgjordes deras final ”Australia Decides” den 8 februari i Gold Coast, Queensland. Till finalen hade man tagit ut 10 bidrag där min personliga favorit var den sjätteplacerade Jaguar Jonze med sin riviga ”Rabbit Hole”, en låt om hennes kamp mot PTSD. Som ni förstår av min listplacering för ”Don’t Break Me” gillade jag även denna snygga låt. I sitt blå hår och annorlunda scenkläder är det ett originellt scenframträdande vi bjuds på. I omröstningen vann hon hos juryn, men kom bara två hos tittarna som hellre hade velat se Casey Donovan med ”Proud” i ESC. Rösterna räckte dock för att det skulle bli Montaigne som gick segrande ur den striden.

12. Athena Manoukian – Chains on You (Armenien)
”And I know I’m gonna make it to the top”

“Chains on You” är en snabb poplåt som för tankarna till både Cardi B och kanske en senare års Britney Spears. En låt som har pendlat lite upp och ner i min lista då det gäller att vara på rätt humör för att ta till sig denna popgoesrap-låt. Det går liksom inte att sitta still när den grek-armeniska sångerskan Athena Manoukian sjunger om hur diamanterna lyser upp henne.  I Armeniens nationella final den 15 februari, ”Depi Evratesil 2020”, deltog i år 12 låtar och röstningen avgjordes både med en internationell jury, en inhemsk jury samt tittarröster. Tittarna ville skicka bidraget “What’s Going On Mama“ med Vladimir Arzumanyan till Rotterdam, men den slutade först på tredjeplats. Både den inhemska och den internationella juryn hade Athena som klar favorit och hon vann till slut ganska enkelt.

13. Ben Dolic – Violent Thing (Tyskland)
”You know that I’m right here, I’m working on love, I’m waiting on something I need”

”Violent Thing” är en modern poplåt med sköna rytmer och en text som handlar om den där farliga drömkvinnan. Den slovenske sångaren Ben Dolic, slog igenom i Tyskland 2018 då han kom tvåa i talangshowen ”The Voice of Germany”. Där fick han bland annat uppträda tillsammans med Zara Larsson i hennes ”Ruin My Life”. I år valde Tyskland att utse både låt och artist internt vilka båda presenterades i programmet “Unser Lied für Rotterdam” den 27 februari. Ben Dolic har tidigare försökt att kvalificera sig för ESC då han 2016 som 18-årig medlem i bandet D Base deltog i den slovenska uttagningen ”EMA”. Då slovensk rap inte står överst på min lista är jag glad över att den slovenska segraren 2016 istället blev den härliga ”Blue and Red” med ManuElla. Efter några år i Schweiz har nu Ben Dolic bosatt sig i Berlin och vi får hoppas att denne snart 23-årige artist fortsätter på den inslagna musikaliska vägen.

14. Natalia Gordienko – Prison (Moldavien)
”Prison, I can’t escape from this prison”

Natalia Gordienko är tillbaka! I 2006 års ESC i Aten medverkade hon tillsammans med Arsenium i Moldaviens bidrag ”Loca”, en låt jag 14 år senare fortfarande lyssnar på. Den blev ingen större hit då den slutade på en 20-plats i finalen. I årets bidrag ”Prison” sjunger Natalia i en stark låt om hur hon plågas och är fångad av sina komplicerade känslor till en älskare. Till Moldaviens uttagning till ESC, ”O Melodie Pentru Europa 2020”, togs 36 bidrag ut. Artisterna framförde sina bidrag framför en jury bestående av fem personer. Efter att de hört alla låtar rekommenderade juryn att de 20 bästa låtarna skulle få framföras i en nationell uttagning. Dessa 20 blev sedermera 19 då en av artisterna lämnade återbud. I den TV-sända finalen den 29 februari vann Natalia Gordienko genom att ha fått både juryns och tittarnas röster. Tvåa hos både jury och tittare blev en annan ESC-kändis, Pasha Parfeny med ”My Wine”. Som minnesgoda ESC-tittare kommer ni säkert ihåg att Pasha representerade Moldavien 2012 med låten ”Lăutar”. Det märks i årets bidrag att Natalia har mognat som artist sedan 2006, men även om jag gillar årets ”Prison” kommer den nog inte att spelas lika mycket som ”Loca” här hemma hos mig.

15. Vasil – You (Nordmakedonien)
“We might only have tonight, hold me tight and let’s ignite”

Sångaren Vasil Garvanliev är en duktig sångare som kan växla mellan både opera och pop, men i årets bidrag är det pop för hela slanten i en text om att dansa och leva i nuet. En snyggt producerad låt som växer med varje lyssning. För femte året I rad valde Nordmakedonien ut sitt bidrag internt. Vasil var med i ESC redan i fjol, men stod då bakom scenen när han sjöng med juryns favorit Tamara Todevska i “Proud“, en låt som slutade på en mycket hedrande sjundeplats. I årets konkurrens får Vasil nöja sig med 15:e plats på min lista.

16. Aksel – Looking Back (Finland)
“But we never know what we have until it’s over and we’re looking back”

Egentligen är Aksel Kankaanranta en riktigt duktig 22-årig sångare från Åbo. Han framför den snygga balladen “Looking Back”, en låt om att leva i nuet istället för i det förgångna. Finlands uttagning, ”UMK 2020” (”Uuden Musiikin Kilpailu”), avgjordes den 7 mars med allas ”vår” Krista Siegfrids som underbar programledare. Av de 6 bidragen som tävlade i år var det ett bidrag som stack ut, den supersköna finskspråkiga feministiska discobomben ”Cicciolina” med Erika Vikman, som också var storfavorit hos den finska publiken och i stort sett i hela ESC-världen. De internationella jurygrupperna var dock av en annan åsikt och då de ”bara” placerade ”Cicciolina” på en tredjeplats, alltför långt efter deras favorit ”Looking Back” så hjälpte det inte att tittarrösterna gick i Erikas favör. Jag blev själv riktigt besviken och Aksel kanske därför här får en sämre placering än han annars skulle ha fått.

17. Victoria – Tears Getting Sober (Bulgarien)
“Weight that I’m holding on my shoulders, I’m gonna let it go”

En fin ballad om psykisk ohälsa bland unga med den 22-åriga sångerskan Victoria Georgieva. Många jämför hennes röst och stil med Billie Eilish och det kanske därför inte är speciellt förvånande att Victoria nämner henne som idol och förebild. Efter att ha deltagit i sitt lands version av ”X-Factor” säsongen 2015/2016 har hon släppt en del singlar i sitt hemland. Det här bidraget valdes ut internt och när den släpptes med tillhörande snygg video blev den genast en av favoriterna till slutsegern i år. Jag håller absolut med om att låten är bra, men med ovanligt många fina ballader i år blir det ingen topplacering på min lista.

18. Tornike Kipiani – Take Me As I Am (Georgien)
“Why don’t you want me to be, just the way I am?”

En låt om att du är bra precis som du är. 32-årige Tornike har hunnit med en hel del under sitt artistliv. Han startade sitt första rockband redan som 19-åring, 2014 vann han ”X-Factor Georgia” och 2017 ställde han upp i Georgiens nationella uttagning till ESC där det dock inte gick så bra. Precis som i fjol utsåg Georgien sin artist genom talangshowen ”Georgian Idol” (”Sakartvelos varskvlavi”) medan låten är ett internval. I finalen den 31 december sjöng Tornike Kipiani ”Love Hate Love”, en låt av ”Alice In Chains”, och vann där knappt före tvåan Barbara Samkharadze. Redan här förstår vi att Tornike rör sig i rocklandet även om årets bidrag ”Take Me As I Am”, som presenterades den 3 mars, är en relativt lugn rocklåt.

19. Diodato – Fai Rumore (Italien)
“Per quanto io fugga, torno sempre a te”
(“As far as I run away, I always come back to you”)


Den 38-årige Antonio Diodato är en singer/songwriter som sedan 2013 har givit ut fyra album och en hel del singlar i sitt hemland. Han vann årets ”Festival di Sanremo” som i år avgjordes mellan den 4 och 8 februari . Den tidigare vinnaren Francesco Gabbani slutade med sin ”Viceversa” på en fin andraplats. Diodatos snygga låt handlar om det ljud som man saknar när en kärleksrelation tar slut. Trots att Diodato alltså bara når plats 19 på min lista gillar jag ”Fai Rumore”. Av de övriga 24 artisterna kan jag nämna tredjeplacerade bandet Pinguini Tattici Nucleari (”Ringo Starr”), sångerskan Elodie (”Andromeda”) samt den mycket spännande artisten Achille Lauro (”Me ne frego”). Och då har jag fortfarande inte pratat om min favorit…

Italiens ”Festival di Sanremo”, som i år fyllde 70 år är en alldeles enastående festival som för italienarna är många gånger viktigare än ESC. Den stora TV-sända festivalen pågår under hela fem kvällar (tisdag till lördag) och under dessa kvällar framför alla 24 artister sin låt tre gånger. Dessutom har man under de två första kvällarna även en tävling för nya artister samt under alla fem kvällar många spännande gästartister. Allt är så italienskt som det bara går. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om denna vecka, men jag ska försöka hålla mig så kortfattad jag bara kan. Bland gästartisterna fick vi se en mängd italienska storheter, mesta kända av dessa här i Sverige kanske Zucchero, Gianna Nannini och Laura Pausini är. De hade även lyckats få dit några internationella stjärnor som Lewis Capaldi och Dua Lipa. Dessutom spelade den serbiske tennisstjärnan Novak Djokovic några bollar uppe på scenen! Som värd såg vi under alla kvällar den karismatiske Amadeus, som fick god hjälp av både komikern Fiorello samt de 10 kvinnor som växelvis hjälpte till under de fem kvällarna. En av dessa kvinnor var faktiskt den gamla 80-talsstjärnan Sabrina Salerno som på avslutningskvällen fick sjunga sin ”Boys (Summertime Love)” till publikens stora förtjusning.

Min favorit då? Jo, redan efter den första kvällen hade jag redan hittat ”min” låt i den sköna ”Sincero” med Bugo e Morgan. Efter att alla artister hade framfört sin låt varsin gång låg dock ”Sincero” ganska dåligt till. Under torsdagens show då alla artister skulle framföra en låt från ”Festival di Sanremos” historia valde Bugo e Morgan ”Canzone per te” från 1968. Det blev dock ingen succé och de låg efter den tredje kvällen sist i tävlingen. Under fredagen uppstod så hela festivalens stora snackis. När Bugo och Morgan äntrade scenen för att sjunga sin ”Sincero” för andra gången denna vecka var det något som inte kändes riktigt rätt. Orkestern började spela och Morgan började sjunga, men med en helt ny text! Texten innehöll en mängd nedlåtande omdömen om sångkollegan Bugo, varvid Bugo helt enkelt lämnade scenen och orkestern slutade spela. Efter några kaosartade minuter då ingen visste vad som hänt och Amadeus misslyckats med att få tag på Bugo igen, fick man helt enkelt diskvalificera bidraget. Vad som verkligen hände mellan de två artisterna råder det delade meningar om, men man kan lugnt säga att deras bråk blev offentligt. Och med detta försvann alltså min favoritlåt från årets ”Festival di Sanremo”.

20. Samanta Tina – Still Breathing (Lettland)
“Strong enough to take it, I am gonna make it, destiny is in my hands”

Samantas bidrag är en stark energisk låt om den moderna kvinnans komplicerade liv. I årets lettiska final ”Supernova 2020” den 8 februari tävlade 9 bidrag och hon gick relativt lätt segrande ur striden med en annorlunda scenshow (kolla speciellt in sprayburkarna!) före tvåan Katrīna Dimanta med “Heart Beats”. Andraplacerade Katrīna var en av medlemmarna i gruppen Aarzemnieki som tävlade i ESC för Lettland 2014 med den störtsköna ”Cake To Bake”. I år föll jag dock pladask för den slutliga trean ANNNA och hennes sparsmakade ”Polyester”, även om jag aldrig riktigt förstod vad den där klädställningen gjorde på scenen! Den 31-åriga vinnaren Samanta Tina (egentligen Samanta Poļakova) har varit med i den lettiska uttagningen 5 gånger och i den litauiska 2 gånger tidigare så det var helt klart hennes tur i år.

21. Hooverphonic – Release Me (Belgien)
”Release me, if you love me, let me go”

Belgiska bandet Hooverphonic bildades redan 1995 och har släppt många album genom åren. Både basisten Alex Callier och gitarristen Raymond Geerts har varit med sedan starten, medan bandet har avverkat flera sångerskor varav den nuvarande, Luka Cruysberghs, kom med först 2018. Hooverphonic spelar skön elektronisk ambientmusik och är riktigt stora i sitt hemland. Bandet valdes ut genom ett internval och presenterades redan den 1 oktober i fjol medan bidraget, som basisten Alex Callier varit med och skrivit, presenterades den 17 februari. Texten är lite vemodig med ett universellt budskap som handlar om det svåra i när någon lämnar oss, antingen då en kär vän eller familjemedlem går bort eller när en kärleksrelation tar slut. En riktigt fin låt som växer med varje lyssning.

22. Senhit – Freaky! (San Marino)
“Yeah, we wanna break all the rules and make up some new”

En skön diskolåt med en mycket kompetent sångerska och en text om att leva livet på sina egna villkor. 40-åriga italienskeritreanskan Senhit (Senhit Zadik Zadik) känner ni säkert igen från ESC 2011 då hon också tävlade för San Marino, då med låten ”Stand By”. Senhit valdes ut internt den 6 mars, men genom en snabbomröstning på Senhits hemsida mellan den 7 och 8 mars, fick alla som ville rösta på den man tyckte bäst om av ”Freaky!” och ”Obsession”, varvid den låt som fick flest röster skulle framföras i ESC. Efter en jämn omröstning, som redovisades den 9 mars, vann ”Freaky” med 51,6 % av rösterna.

23. Alicja – Empires (Polen)
“Used to be a tower so tall, now we’re holding up, crumbling walls”

En stark powerballad med lite James Bondfeeling och en viktig text om världens tillstånd idag. Bidraget framförs av en ung tjej som är van att vinna musiktävlingar. 2016 vann Alicja Szemplińska talangshowen ”Hit, Hit, Hurra!”, 2019 vann hon den tionde säsongen av ”The Voice of Poland” och i år vann den nu 17-åriga polskan alltså uttagningen till ESC, ”Szansa na Sukces – Eurowizja 2020”. För att få fram en final med tre deltagare anordnade man tre semifinaler där vinnaren i varje semifinal gick till final. Deltagarna skulle dock inte sjunga någon originalsång före en eventuell final. Istället var det uppdelat så att man i den första semifinalen sjöng ABBA-låtar. Här vann Kasia Dereń med sin version av ”Mamma Mia”. I den andra semifinalen skulle deltagarna sjunga en tidigare ESC-låt och här vann Alicja Szemplińska med sin version av Polens bidrag från 1994, ”To nie ja”, då sjungen av Edyta Górniak. I den tredje semifinalen var det The Beatles som stod på menyn. Här vann Albert Černý med “Please Please Me”. Dessa tre vinnare tog en plats i den direktsända finalen den 23 februari där de dels skulle framföra en cover av en tidigare ESC-vinnarlåt och dels den låt artisten, vid en eventuell vinst, skulle tävla med i ESC. De tre coverlåtarna känner vi alla till: “Satellite” (Kasia), ”Euphoria” (Alicja) och ”Fairytale” (Albert). Efter att de framfört dessa samt sina nya låtar var det dags för juryn och tittarna att säga sitt. De var överens och gav Alicja segern med “Empires” medan min favorit Albert kom tvåa med “Lucy” och Kasia trea med ”Count On Me”. Albert tävlade som ni säkert kommer ihåg i förra årets ESC, då för Tjeckien som sångare i bandet Lake Malawi och låten ”Friend of a Friend”. Låten ”Lucy” som Albert tävlade med i den polska uttagningen är nu också utgiven av Lake Malawi.

24. James Newman – My Last Breath (Storbritannien)
“And I know that we’re in trouble, but I swear that we’ll survive”

34-årige James Newman är en mycket kompetent sångare och låtskrivare. I sitt CV kan han bland annat skryta med ett Brit Award som låtskrivare till 2013 års ”Waiting All Night” med Rudimental and Ella Eyre. Årets brittiska bidrag är en snygg poplåt med en text som handlar om vikten av att kämpa för kärleken även under de jobbiga stunderna. Låten är helt okej och jag har kommit på mig själv med att nynna den vid ett flertal tillfällen, men den saknar det där lilla extra för att ge den en högre placering på min lista. Efter att Storbritannien de senaste fyra åren utsett sin segrare genom TV-showen ”Eurovision: You Decide”, valde BBC i år att inleda ett samarbete med skivbolaget BMG för att tillsammans internt utse sitt bidrag. Den 27 februari presenterades så både låt och artist, men det känns inte riktigt som Storbritannien har knäckt koden till det moderna ESC. Senast man vann hela tävlingen var 1997 med Katrina & The Waves och jag tror inte att James Newman hade kunnat upprepa den bedriften 2020.  

25. Jeangu Macrooy – Grow (Nederländerna)
“Through every high and every low, oh, I grow”

En finstämd ballad med ett positivt budskap om att det är topparna och dalarna i livet som får oss att växa som människor. För åttonde året i rad valde Nederländerna internt ut sin artist och låt. 26-årige Jeangu är född och uppväxt i Surinam i Sydamerika, ett land som fram till sin självständighet var en nederländsk koloni varför det officiella språket i Surinam är nederländska. Tillsammans med sin tvillingbror Xillan bildade de bandet Between Towers som gav ut ett album i Surinam 2013. Året efter flyttade Jeangu till Nederländerna för att studera och har sedan dess hunnit ge ut ett par album och en del singlar i sitt eget namn. Hans singel ”Gold” har också använts av HBO till reklam för bland annat ”Game of Thrones”. ”Grow” är, som texten antyder, en låt som växer, men den når inte upp i riktigt samma klass som Duncan Laurence vinnarlåt ”Arcade” från förra året.

26. The Mamas – Move (Sverige)
“Even when the rain is falling, even when you hit the bottom, I’ll be there”

Loulou, Ashley och Dinah är alla tre mycket duktiga sångerskor. Som bekant fick de känna på ESC redan förra året då de delade scen med John Lundvik i hans ”Too Late For Love”. Årets bidrag ”Move” har en positiv text om att vi ska lyfta varandra och följa våra drömmar, men jag har svårt att få låten att fastna. Jag tror helt enkelt att gospelvibbarna är aningen för starka för min smak. I Sverige avgjordes Melodifestivalen som vanligt med 4 deltävlingar, Andra Chansen och slutligen en final den 7 mars där 12 låtar gjorde upp om segern. Jag placerade den slutliga tvåan Dotter med ”Bulletproof” på min förstaplats knappt före Anna Bergendahls ”Kingdom Come”. The Mamas hamnade på min högst personliga lista först på en tiondeplats varför besvikelsen var stor efter den svenska finalen. ”Move” känns som en något sämre kopia av ”Too Late For Love” och jag tror att den hade fått svårt att nå ESC-finalen i år.

27. Tom Leeb – Mon Alliée-The Best In Me (Frankrike)
“Et tout ce qu’on s’est jamais dit, revient me hanter jour et nuit”
(“And everything we never said to each other comes back to haunt me day and night”)


31-årige Tom Leeb är en singer/songwriter, komiker och skådespelare från Paris. Bidraget kan närmast beskrivas som en romantisk powerballad, men den låter inte speciellt fransk. Av naturliga skäl kanske, då musiken är skriven av ”våra” svenskar Thomas G:son och Peter Boström och den engelska texten av ingen mindre än John Lundvik. Man hade först tänkt att ha en nationell uttagning, men det franska TV-bolaget ändrade sig och valde istället ut både låt och artist internt. Bidraget var från början mestadels på engelska, men i ett sent skede, bland annat efter att den franske kulturministern uttryckt sin besvikelse över att refrängen var på engelska, ändrade man stora delar av texten till franska. Själv tycker jag nog att låten var bättre i sitt första utförande även om den även då hade hamnat en bit ner i min lista.

28. Gjon’s Tears – Répondez-moi (Schweiz)
“Pourquoi la mort, vient après la vie”
(”Why does death come after life”)


En lite mystisk och intensiv ballad om livets verkligt stora frågor. 21-årige singer/songwritern Gjon Muharremaj eller som han kallar sig som artist, Gjon’s Tears, valdes ut internt tillsammans med bidraget ”Répondez-moi”, genom att både en tittarpanel och en internationell expertjury fick lyssna igenom inkomna bidrag. Det är 10 år sedan Schweiz utsåg en låt på franska så det kanske var dags nu.  Gjon’s Tears är en spännande artist med ett kosovo-albanskt ursprung som redan som 12-åring kom trea i ”Albanian’s Got Talent”. Året efter nådde han semifinalen i ”Die grössten Schweizer Talente”, men det riktiga genombrottet kom i fjol då han deltog i den franska sångtävlingen ”The Voice: la plus belle voix” och där nådde semifinalen. Det råder ingen tvekan om att Gjon verkligen kan sjunga, men jag har personligen lite svårt att ta till mig det lite långsamma, franskspråkiga numret.

29. Little Big – Uno (Ryssland)
”All you have to do is to be ready for some action now!”

Ravebandet Little Big från St Petersburg blev virala 2018 med musikvideon till ”Skibidi” och har även väckt stor uppmärksamhet med låtar som ”Faradenza”, ”Big Dick” och ”Go Bananas”. Bandet bygger hela sin image på humor och satir och jag har själv haft enormt kul när jag gått igenom deras tidigare låtar på Youtube. Little Big gav ut sin första singel, ”Everyday I’m Drinking”, 2013 och har sedan dess släppt flera singlar och album. Ryssland valde precis som förra året ut artist och bidrag internt och även om bidraget ”Uno”, som handlar om att vi ska festa och ha kul, är en riktigt catchig historia, är den nog mera kul än bra.  

  30. Hurricane – Hasta La Vista (Serbien)
”Ma, sorry što nisam ti se dopala, Hasta la vista, baby”
(”Oh, well, sorry you didn’t end up liking me, Hasta la vista, baby”)


”Hasta La Vista” är en snabb, men kanske något daterad, danslåt på serbiska med Sanja, Ivana och Ksenija som tillsammans bildar tjejgruppen Hurricane. Sanja Vučić kanske ni kommer ihåg från ESC 2016 då hon ställde upp med bidraget ”Goodbye (Shelter)” som då slutade på en 18:e plats. I Serbiens uttagning till ESC, ”Beovizija 2020”, tävlade i år totalt 24 bidrag uppdelade på två semifinaler som sedan följdes upp med en final den 1 mars med de 12 bästa bidragen. ”Hurricane” vann till slut ganska klart hos både tittare och jury med sin snygga och glada scenshow. Efter att ha sett den närmare tre timmar långa finalsändningen förstår jag varför, även om jag inte tycker att låten riktigt räcker till i jämförelse med årets övriga ESC-bidrag. Och visst hade det varit, om inte bättre, så i varje fall roligare om de hade röstat fram Marko Marković istället. En kul detalj med själva sändningen var annars att SVT-profilen Jovan Radomir var en av de mer framträdande programledarna.

31. Sandro – Running (Cypern)
” I don’t wanna fall again, I’m not gonna fall again”

Tyske Sandro sjunger för Cypern i sitt bidrag ”Running” om sin ångest och depression, men låten handlar också om att det finns ett ljus i slutet av tunneln. En stark text till en låt som jag tyvärr inte riktigt får grepp om. 23-årige Sandro, egentligen Alessandro Rütten, är född i Tyskland och har både grekiska och amerikanska rötter. För femte året i rad valde Cypern ut sitt bidrag internt. Sandro slog igenom under 2018 års säsong av ”The Voice of Germany” och han representerade förra året USA i sångtävlingen ”New Wave” i ryska Sotji där han slutade på en sjätteplats.

32. Vincent Bueno – Alive (Österrike)
”I’m like a little matchbox. all I need is a little spark”

En uptempolåt om att fokusera på det positiva här i livet och att inte låta de mörka tankarna ta över. Textmässigt en låt som verkligen behövs idag, men bidraget är dessvärre inget som fastnar hos mig. För fjärde året i rad valde det österrikiska TV-bolaget ORF ut sin artist och låt internt. Vincent Bueno presenterades redan i december medan låten släpptes först i början av mars. Senast Österrike anordnade en nationell final, ”Wer singt für Österreich?” 2016, ställde Vincent upp med låten ”All We Need Is That Love”, som jag gillade bättre än årets ”Alive”. Den tog sig dock inte vidare till superfinalen där istället en annan av mina personliga favoriter 2016, ZOË med “Loin d’ici“, lyckades vinna. Vincent har varit ett känt ansikte i Österrike under många år. När ORF sökte efter en musikaltalang i tävlingen ”Musical! Die Show” 2007 lyckades Vincent vinna och när Nathan Trent 2017 ställde upp för Österrike i ESC med ”Running On Air”, var Vincent med och körade och kunde ses på scenen i slutet av numret.

33. Arilena Ara – Fall From the Sky (Albanien)
”You can crush and break down my walls, but my heart will survive”

”Fall From the Sky” låter som ett ledmotiv till en James Bond-film. Det är pampigt och storslaget med en text om en kvinna som sitter fast i ett olyckligt förhållande. Till mig når denna Bondflirt dock inte riktigt ända fram och bidraget hamnar som synes långt ner i min lista. 21-åriga Arilena är idag en av Albaniens stora stjärnor efter att hon slog igenom 2013 med sin vinst i ”The X Factor Albania”. Albanien utser sin representant till ESC genom tävlingen ”Festivali i Këngës” (FiK), den här gången med tillägget 58 då det var den 58:e upplagan av tävlingen. FiK är precis som ”Festival di Sanremo” i Italien en tävling som egentligen existerar helt oberoende av ESC. Tävlingen avgjordes redan den 22 december i en final bestående av 12 bidrag efter att 8 bidrag blivit utslagna i de två semifinalerna. Att Arilena någon gång skulle vinna FiK var nog ganska givet, även om just årets seger för många kom ganska överraskande. Den stora favoriten var istället den slutliga tvåan, Elvana Gjata med “Me tana” och resultatet blev rejält omdebatterat efteråt. Röstningsmässigt ligger hela makten i FiK hos endast fem jurymedlemmar, varav tre internationella. Efter tävlingen publicerades de enskilda jurymedlemmarnas röster och det visade sig då att de tre som satt i den internationella juryn, däribland vår Christer Björkman, alla hade Elvana Gjata som vinnare, medan de två albanska jurymedlemmarna var av en helt annan åsikt vilket gav slutsegern till Arilena. I tävlingen uppträdde Arilena med den albanskspråkiga versionen av låten, ”Shaj”, som alltså blev den engelska ”Fall From the Sky”.

34. Benny Cristo – Kemama (Tjeckien)
“Tonight I will show love, I’ll show them I can dance on my own”

32-årige Benny Cristo är stor stjärna i både Tjeckien och Slovakien och det kanske därför inte var så konstigt att han fick med sig publiken i årets nationella omröstning. Född i Tjeckien med en angolansk pappa har han en förkärlek för afrobeats som vi kan höra i det vinnande bidraget ”Kemama”. Detta är dock inte riktigt min musiksmak och i den tjeckiska online-uttagningen, ”Eurovision Song CZ”, placerade jag ”Kemama” på sista plats. Mellan den 20 januari och 2 februari kunde allmänheten rösta via den officiella Eurovision-appen på de sju bidragen och den 3 mars presenterades resultatet där allmänheten och jurygrupperna stod för hälften var. Benny Cristo vann alltså slaget om publiken samtidigt som de placerade juryns favorit, ”Among White & Black Holes” med Barbora Mochowa, sist och då var saken klar. Bennys stora musikaliska genombrott kom annars redan 2009 i den första säsongen av talangshowen ”Česko Slovenská Superstar” och han har sedan dess givit ut flera album och singlar. Parallellt med musikkarriären har han även sysslat med jiu-jitsu på hög nivå.

35. Destiny – All of My Love (Malta)
“Now I know your words are true, my heart is filled with gratitude”

Malta tog för andra året i rad ut sin ESC-artist genom talangshowen ”X Factor Malta” som startade redan den 6 oktober i fjol. Finalen sändes sedan den 8 februari och vinnaren där blev 17-åriga Destiny Chukunyere som trots sin ålder redan har en hel del ESC-vana. 2015 vann hon nämligen Junior ESC för Malta med låten ”Not My Soul” och förra året var hon körsångerska på Maltas bidrag ”Chameleon” med Michela. Årets bidrag, ”All of My Love”, valdes ut internt och presenterades för allmänheten den 9 mars. Destiny är fantastisk sångerska, men tyvärr fick hon inte rätt låt att sjunga i år. Låten, som är en storslagen kärlekslåt, hittar inte riktigt rätt och faller lite platt i de här sammanhangen.

36. Blas Cantó – Universo (Spanien)
“Dime dónde irán los sueños que me quedan”
(Tell me where my future dreams will go)

I texten till den spanskspråkiga poplåten ”Universo” vill den 28-årige spanska stjärnan Blas Cantó be om ursäkt för något han har hållit hemligt. Vad detta kan vara framgår inte riktigt, men vi kan ju alltid gissa. Blas var under 2009 till 2016 medlem i pojkbandet Auryn som hade flera stora hits i Spanien. 2011 ställde Auryn upp i den spanska uttagningen till ESC där de nådde superfinalen. Tre av gruppens fyra album nådde förstaplatsen på albumlistan, och sju av deras singlar nådde topp 10. Auryn spelade också in låten “Cuando te volveré a ver” (“When Can I See You Again”) för den spanska versionen av Disneys ”Röjar-Ralf”. Efter att ha lämnat bandet 2016 gav Blas Cantó ut sitt första soloalbum ”Complicado” 2018, som även det nådde förstaplatsen på albumlistan. I år valde Spanien ut både artist och låt internt, Blas valdes ut redan den 5 oktober, medan låten presenterades först den 30 januari. Även om ”Universo” i grunden nog är en okej poplåt känner jag dessvärre inget speciellt när den strömmar ut ur högtalarna så det blir därför bara en blygsam placering på min lista.

37. Go_A – Solovey (Ukraina)
“Solovey, solovey, oy yak meni buty. Vmila yoho polyubyty – Ne vmila zabuty”
(Nightingale, nightingale, oh what should I do?  I could fall in love with him – I could not forget him”)

Folkelectro på ukrainska med bandet Go_A och sångerskan Kataryna Pavlenko. Jodå, de gör låten riktigt snyggt och framträdandet i finalen vann både juryn och folkets röster. Själv finner jag den dock alltför svårtillgänglig och jag tror inte att detta är så gångbart på den internationella scenen. Go_A bildades 2012 då de ville försöka kombinera klassisk folkmusik med den moderna EDM-musiken och de fick sitt stora genombrott på hemmaplan genom låten “Vesnianka” 2016. Ukraina slog som vanligt på stort med sin nationella uttagning till ESC, ”Vidbir 2020”. Av från början totalt 16 bidrag i två semifinaler gjorde 6 bidrag upp i den direktsända finalen den 22 februari. Min favorit, electropopduon Tvorchi med sin sköna ”Bonfire”, nådde dessvärre bara en fjärdeplats. Både Andrii Danylko (mer känd som Verka Serduchka från ESC 2007) och Tina Karol (från ESC 2006) satt med i juryn och båda gjorde även bejublade framträdanden under showen.

38. Ana Soklič – Voda (Slovenien)
”Voda drvi, a ne zmore v naju dva”
(“The water gushes, but cannot reach us inside”)


Årets slovenska bidrag ”Voda” framförs av den duktiga 36-åriga sångerskan Ana Soklič. Själv tycker jag dock att den här balladen är ganska intetsägande, delvis säkert beroende på att texten är på slovenska. Ana har två gånger tidigare (2004 och 2007) deltagit i den slovenska uttagningen till ESC, men då under artistnamnet Diona Dim. 2012 deltog hon dessutom i ”X Factor Slovenia” där hon kom femma. Till årets nationella uttagning, ”EMA 2020” (”Evrovizijska Melodija 2020”), utsågs 10 av de 12 finallåtarna av tre musikexperter, medan de övriga två platserna tillsattes genom en onlineuttagning där allmänheten kunde rösta. I den TV-sända finalen den 22 februari framfördes alla bidragen varvid de två som fick flest röster, “Voda“ med Ana Soklič och “Man Like U“ med Lina Kuduzović  gick till den slutliga superfinalduellen. ”Voda”, som betyder vatten, vann duellen med 53,54 % av rösterna och blev därmed Sloveniens ESC-bidrag i år.

39. VAL – Da Vidna (Vitryssland)
“Zaplutala yak zima zamyatae stsežki pozniya saboy dabyala”
(“I got lost, just like winter covers the late paths with snow”)

Bidraget som VAL framför på vitryska, ”Da Vidna”, på engelska ungefär ”Until Dawn”, har en stark text om att kvinnan ska kunna välja vem hon vill bli lycklig med. Då vitryska är ett ganska litet språk är det nog dessvärre inte många som kan ta till sig texten, samtidigt som själva låten inte hör till en av årets bästa. VAL var från början artistnamnet på 25-åriga sångerskan Valeria “Lera” Gribusova, men sedan 2019 består även VAL av hennes partner, musikproducenten Vladislav “Vlad” Pashkevich. Lera har hunnit vara med i en hel del musiktävlingar, bland annat ”The Voice of Ukraine” där hon i sin audition framförde Queens ”Somebody To Love”. I Vitrysslands uttagning till årets ESC hölls en audition den 27 januari där 49 bidrag med hjälp av en jury skulle trimmas ner till de 12 bidrag som skulle få tävla i den nationella finalen, ”Natsionalniy Otbor 2020”. Den hölls i Minsk den 28 februari och där hade tittare och jury halva makten var. Tittarnas favorit, Yan Yarosh med ”Fire” slutade trea medan juryn föredrog den slutliga tvåan Chakras med bidraget ”La-ley-La”. Detta fick till följd att slutsegern istället gick till ”Da Vidna” som både tittare och jury hade som sin tvåa.

40. Elisa – Medo de sentir (Portugal)
”Eu já tentei mudar mas a vida levou o melhor que eu tinha em mim”
(“I already tried to change, but life took away the best that I had in me”)

Den 21-åriga madeirafödda sångerskan Elisa Silva framför Portugals bidrag ”Medo de sentir” som på engelska blir ungefär ”Fear of Feeling”. I en text på portugisiska om ett brustet hjärta har jag svårt att se att den här balladen kan gå hem utanför landets gränser. Portugal har som vanligt röstat fram sin vinnarlåt utan att bry sig om vad övriga Europa eventuellt tycker vilket i sig är positivt. På något sätt lyckades de ju faktiskt charma övriga Europa 2017 genom Salvador Sobrals vackra, men tråkiga ballad “Amar Pelos Dois“. Själv kan jag dock inte påminna mig om att jag någonsin har gillat deras ESC-bidrag genom åren. Portugals nationella uttagning till ESC skedde som vanligt med hjälp av ”Festival da Canção” som den här gången genomfördes för 54:e gången. Genom två semifinaler i slutet av februari bantades startfältet ner från 16 till 8 bidrag till den stora finalen som sändes den 7 mars. Precis som i fallet med Vitryssland var det varken tittarnas eller juryns favorit som till slut vann tävlingen. Tittarnas etta, bidraget ”Passe-Partout“ framfört av Bárbara Tinoco slutade tvåa medan juryn föredrog den slutliga trean, “Gerbera Amarela do Sul“ med Filipe Sambado. Både tittare och jury hade däremot Elisa på andra plats vilket räckte för att hon skulle ta hem segern.

41. Damir Kedžo – Divlji vjetre (Kroatien)
”Zauvijek smo dušom i tijelom zaneseni”
(“We were forever intertwined with our soul and body”)


På sista plats i min lista hamnar Damir Kedžos klassiska balkanballad ”Divlji vjetre”, som på engelska betyder ”Wild wind”. Jag har aldrig varit speciellt förtjust i denna typ av låt och hur mycket jag än vridit och vänt på den kunde det inte bli något annat än en sistaplats. Den snart 33-årige Damir föddes på den kroatiska ön Krk och är numera en av Kroatiens mest populära artister. Han slog igenom redan 2003 i talangshowen ”Story Super Nova Music Talent Show” och var därefter under en kort period en av medlemmarna i pojkbandet Saša, Tin i Kedžo, vars singel “365” toppade den kroatiska topplistan 2004 under hela 6 veckor. Efter att bandet upplöstes 2005, strax efter att de hade deltagit i det årets uttagning till ESC, har Damir deltagit i flera andra musiktävlingar och släppt musik i eget namn. Han gjorde även ett eget försök att kvala in till ESC 2011. Kroatiens nationella final, ”Dora 2020”, gick av stapeln den 29 februari i staden Opatija med ett 16 bidrag stort startfält. Damir Kedžo och min favorit, den slutliga tvåan, 17-åriga Mia Negovetić med “When it Comes to You” slogs om segern och de båda bidragen hamnade till slut på samma poäng. Vid lika resultat är det dock tittarnas röster som fäller avgörandet och då de hade Damir som sin favorit avgick han alltså med segern.

Slutord

Så har vi äntligen nått slutet av min egen topplista över 2020 års ESC-bidrag. Vi får nu aldrig veta vem som skulle ha vunnit, men jag tröstar mig med att alla låtar ändå är utgivna och kommer att finnas kvar som en speciell del av ESC-historien. Även om allt inte kommer att bli som förut här i världen hoppas jag ändå att vi 2021 åter kommer att få se någon form av Eurovision Song Contest, denna alldeles underbara musikshow som har funnits ända sedan starten 1956! Tack för den här gången!

Hela listan (utan kommentarer):

  1.  The Roop – On Fire (Litauen)
  2. Daði og Gagnamagnið – Think About Things (Island)
  3. Lesley Roy – Story of My Life (Irland)
  4. Ben & Tan – Yes (Danmark
  5. Efendi – Cleopatra (Azerbajdzjan)
  6. Uku Suviste – What Love Is (Estland)
  7. Ulrikke – Attention (Norge)
  8. Stefania – Superg!rl (Grekland)
  9. Eden Alene – Feker Libi (Israel)
10. Roxen – Alcohol You (Rumänien)
11. Montaigne – Don’t Break Me (Australien)
12. Athena Manoukian – Chains on You (Armenien)
13. Ben Dolic – Violent Thing (Tyskland)
14. Natalia Gordienko – Prison (Moldavien)
15. Vasil – You (Nordmakedonien)
16. Aksel – Looking Back (Finland)
17. Victoria – Tears Getting Sober (Bulgarien)
18. Tornike Kipiani – Take Me As I Am (Georgien)
19. Diodato – Fai Rumore (Italien)
20. Samanta Tina – Still Breathing (Lettland)
21. Hooverphonic – Release Me (Belgien)
22. Senhit – Freaky! (San Marino)
23. Alicja – Empires (Polen)
24. James Newman – My Last Breath (Storbritannien)
25. Jeangu Macrooy – Grow (Nederländerna)
26. The Mamas – Move (Sverige)
27. Tom Leeb – Mon Alliée-The Best In Me (Frankrike)
28. Gjon’s Tears – Répondez-moi (Schweiz)
29. Little Big – Uno (Ryssland)
30. Hurricane – Hasta La Vista (Serbien)
31. Sandro – Running (Cypern)
32. Vincent Bueno – Alive (Österrike)
33. Arilena Ara – Fall From the Sky (Albanien)
34. Benny Cristo – Kemama (Tjeckien)
35. Destiny – All of My Love (Malta)
36. Blas Cantó – Universo (Spanien)
37. Go_A – Solovey (Ukraina)
38. Ana Soklič – Voda (Slovenien)
39. VAL – Da Vidna (Vitryssland)
40. Elisa – Medo de sentir (Portugal)
41. Damir Kedžo – Divlji vjetre (Kroatien)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s